Vecka 29/träningsvecka 15

Den här veckan är det en lite lugnare vecka. Den innehåller fyra pass, varav två är G1 1:00:00. Sedan är det ett fartpass x 5 och ett G1 01:30:00ink 4st KI intervaller. Det kan vara skönt efter förra veckans träning som nästan gick mera uppför än på längden.
På måndagen körde jag fartpasset. Körde fem repetitioner och passet gick runt Ränken och Köla. På tisdag blev det ingen träning. Däremot så blev det en bilresa till Lysfjorden i Norge.
Onsdagen bjöd på en helt fantastisk upplevelse. Annika och jag vandrade till den beryktade Kjeragbolten. En 4,5 kilometer vandring(klättring)i de norska fjällen. På flera ställen fanns det en kätting att hålla i, dels för att kunna dra sig upp eller hålla sig i när man gick ner. När vi kom fram så skulle ju Annika absolut gå ut på Bolten.

Jag totalvägrade att gå ut där. Är man höjdrädd och det är 1000 meter ner, Ja då går man inte ens nära kanten. Men Annika gick ut på Bolten medans jag försökte fotografera. Tror att en del bilder blev väldigt suddiga för jag darrade av skräck. Väl nere vid bilparkeringen kunde man andas ut, och med en gnutta stolthet säga att jag har varit vid Kjeragbolten. Nästan 800 hö/m på 10 km vandring känns i benen. Så det var en tuff vandring men värt vartenda steg.

Torsdagen skull jag ta mig an klättringen från Lysfjorden till Øygardstøl (utgångspunkten,  parkeringen för de som vandrar till Bolten) med cykeln. En klättring på 7,3 kilometer med 10% lutning i snitt. Av de 7,3 kilometerna varav 1,1 kilometer i en tunnel. Den här klättringen har 27 skarpa svängar från Lysefjorden och upp till Öygardstøl. Raksträckorna mellan svängarna är korta förutom två långa raksträckor på 500 meter vardera. Dessa raksträckorna är inne i tunneln. Detta innebär ju också att det är en skarp kurva inne i tunneln. Efter ca. 34 minuter når jag parkeringen vid Øygardstøl. Utförskörninge är ju helt fantastiskt, jag måste bara stanna vid några tillfällen för att ta kort. När jag kommer ner till campingen så käkar vi frukost innan vi packar ihop för hemfärd.

På fredag blev det ett G1 pass på en timma. Ja, det blev lite tuffare än vad jag hade tänkt mig. På kvällen var Annika och jag på bio. Vi såg uppföljaren till Mamma Mia, en film med mycket bra musik i. På lördag åkte crosscykeln fram igen. Efter att Nishikin fått stått och vilat i garaget en längre tid så det var på tiden att den togs i bruk igen. Så dagens pass som förövrigt var ett G1 pass på en timma och trettio minuter ink. fyra stycken fyra minuters KI intervaller. För att få ut så mycket som möjligt av intervallerna så körde jag dom uppför backen till baksidan av Valfjället. En grusväg med lagom lutning, på vissa ställen mellan 10-13%.