Vecka 17/träningsvecka 28

Träningsvecka 17 innehåller en hel del mängdträning, och jag undrade faktiskt i början av veckan hur i hela friden jag skall hinna med!
Hur som helst så startades veckan med en vilodag. Tisdagen däremot blev allt annat än vilodag. Ett G1 pass på fyra timmar med max spurter varje trettionde minut(5st). Fyra timmar är ju ett tag så det blev en runda över Finnskogen till Vännacka. Därifrån till Rössbyn vid E18 mellan Töcksfors och Årjäng. Från Rössbyn till Årjäng och hem över Köla. en lite nätt tur på 13 mil! Kan ju också säga att de första 6-7 milen så regnade det också.
Onsdagens träning var med något trötta ben efter gårdagens distanpass. Passet blev ett fartpass x 3.

Fart=maxintervaller, tävlingsinriktad högintensiv mjölksyraträning. Man kör 60 sek maxsprint med aktiv vila(G1 i 9 min)mellan varje intervall, upprepat tre gånger. Efter tredje så kör minst 15 min mycket lugnt. När det har gått femton minuter så kör man 20 sekunder på absolut max, varvat med 40 sekunder lugnt (rulla). Upprepat tre gånger. Efter tredje så kör minst 15 min mycket lugnt. Sista intervallblocket så kör man 40 sekunder på absolut max, varvat med 20 sekunder lugnt, detta upprepas också tre gånger. Passet avslutades med tjugo minuter väldigt lätt cykling. Phuuuu!!! den var jobbig. Knäna står fa'n rakt ut på sista intervallen.
Torsdag och det regnar när jag kommer hem från jobbet, ett kallt och isande regn. Men jag trotsar regnet och ger mig iväg på veckans andra långa pass. Ett G1 på fyra timmar skulle avverkas. Den här gången utan några fem sekunder igångdrag. Men alla långa pass har ett annat inslag. Att sista timman köra en minut med min. 130 i kadens varje tionde minut! Trotts att dessa en minutare skall köras på mycket lätta växlar så är de riktigt jobbiga. Passet går bra trots en dålig start med regn. Regnet upphörde efter några mil och vädret blev faktiskt ganska så bra till slut. Fredag blev det vilodag och lite ute jobb i trädgården i stället. Regnet formligen vräkte ner och det såg nog konstigt ut när man står i regnkläder i hällande regn och tvättar cykeln.
Veckans sista pass var ett långpass på minst fem timmar! Det låter kanske vansinnigt att ge sig ut och cykla så länge, men icke. Med ett riktigt trevligt sällskap i form av klubbkamraterna Jakob, Stefan, Andreas, Ola och Stefan("Blomman") så är det inga som helst problem. Från Åmotfors begav vi oss mot Bengtsfors. Lite gråkallt på förmiddagen var det allt, men vi fick snart upp tempen i kroppen. När vi kört tre mil så möter Ola Torängen upp oss, han kommer från Årjäng och vänder om för att hänga på oss. Det hela rullar på bra neröver men fem kilometer före Bengtsfors så kommer det en våldsam hagelskur. Den övergår dock snart i regn och det känns förjävligt kallt. Av tio gånger jag och Jakob rest till Bengtsfors så har det banne mig regnat nio av dessa, och då spelar det ingen roll vad SMHI har lovat, det blir regn i alla fall.
Efter fikapausen så beger vi oss iväg upp mot Lennartsfors. Kan man tänka sig, bara någon mil efter Bengtsfors så lyser solen! Ola hänger med oss tills vi har tre och en halv mil kvar till Åmotfors. Vi andra fortsätter hemåt, där väntar mat som Annika har fixat åt oss. Kassler och vitlöksgratäng med glass och kaffe får avsluta en fantastiskt fin cykeldag med trevliga kamrater. Det blev 223 km och 2306 h/m fördelat på sex timmar och fyrtiotre minuter. Tack allihopa för trevligt sällskap, och ett stort TACK till Annika som fixade käket efteråt åt oss.

Kinnekulleloppet(Swe-Cupen)

Tidig start i dag. Redan 08:45 gick starten för oss i H-55 uppe vid Högkullen, toppen av Kinnekulle. Två varv skulle vi avverka, ca 59 km och idag var det flera riktigt bra cyklister med. I dag var det mycket roligare att köra än förra helgen, i dag så var det fler som tog ansvar när någon försökte sig på att gå loss.
Direkt efter start så bär det av utför i tre kilometer före det svänger tvärt vänster. Efter svängen så är det en kille som kör H-sport som sätter fart. Walter Gabrijelcic från Aktivitus Sports Club tar upp jakten och snart är han ifatt killen. När så "Walle" har nått fram till killen så sätter Stig Andersson Plate från Uddevalla CK fart, och får hela klungan efter sig. Snart är vi ifatt "Walle". Efter fem kilometer når vi fram till Österplana, gårdagens vändpunkt på tempot. Det görs hela tiden små försök till att komma loss men ingen får något utrymme. När vi passerar Hjulets café efter åtta kilometer så får vi en åker på höger sida av oss. Ute på åker är det säkert 20-30 hjortar på springande i riktning mot den väg vi kommer på!. Alla hjortarna hinner som tur är över vägen och vi kan passera utan att det händer något.
Vid Kinne-Kleva, efter 10 kilometer svänger vi tvärt höger och kommer in på en riktigt mysig smal väg. Men den blir snart ännu smalare och ännu mysigare. För vid Olof Skötkonung minnessten svänger vi höger igen. Nu börjar det dessutom bli några mindre backar som några av oss försöker att höja tempot i, men ingen får något utrymme. Efter 18 kilometer så kommer vi ut på en större väg igen och passerar Västerplana Kyrka. Vi är några cyklister som försöker att få till ett samarbete, men hela tiden avbryts det av som inte vill ta sin del av jobbet. Därför så stannar det hela tiden upp. Efter 21 kilometer passerar vi nästa otroligt vackra kyrka, Medelplana Kyrka. De flesta börjar att inrikta sig på den beryktade backen.
Så efter 27 kilometer viker vi av in i första delen av backen. En brant rackar som efter ca 300 meter övergår i en mera åkbar del. Anders Carlestam från CK Dainon har fått en liten lucka. Men vi jobbar på bra i backen som efter 28 kilometer så brantar det till igen i några hundra meter innan det återigen blir lite mera åkbart. Fortfarande kör vi kontrollerat i klungan. Sista tre fyra hundra metrarna innan toppen så blir backen nästan brutalt brant och just som vi passerar toppen och går ut på andra varvet så sätter vi riktig fart utför.
Det är regerande världsmästaren i H-60 Krister Bergström  från Fredrikshofs IF som verkligen sätter upp tempot, och nu delar sig klungan i två grupper. Andra varvet blir ungefär som första, så det händer inte så mycket. Alla väntar säkert på målbacken igen, alla utom Stig som förstår att de som blev avhängda i backen snart är ifatt oss om vi inte samarbetar. Men det blir ingen ändring. Det fungerar ett bar förningar innan någon inte går fram igen. Det slutar med att precis när vi viker av in i backen på för andra och sista gången så är de som varit avhängda i svansen på oss. Den här gången blir det lite tuffare i början av backen, alla vill vara först. Jag tar det lite lugnt i början och hoppas på att mittdelen av backen är mitt parti. Jag tycker att jag sitter bra med hela tiden och har egentligen inga problem. Men så höjer någon tempot och jag känner direkt att oj det här blir tufft. När sedan backen brantar till den sista delen så måste jag sätta mig ner. Det nyper riktigt jäkligt i benen och jag måste släppa "Walles" hjul som jag haft framför mig ett tag. Jag tar mig i mål som sexa och får nog helt enkelt vara nöjd med det så länge som jag väger som jag gör.
Vinner gör Ulf Jakobsson från Stockholm CK före Stig Andersson Plate Uddevalla CK och Håkan Petersson  Rocket Racing Sweden.
I den totala cupen har jag skaffat mig ett hyggligt läge efter två tävlingshelger.

Götene tempot(Swe-Cupen)

Fredags middag och jag sätter mig i bilen och reser ner till Götene för att köra Götenetempot. Efter incheckning på hotellet så ger jag mig iväg ut med tempocykeln. Men herrejävlar vad det blåser! Jag vågade inte ner i pinnarna en enda gång.
Lördag morgon startar med hotellfrukost. Har bestämt mig för att låta bilen stå kvar vid hotellet och köra uppvärmningen från hotellet till starten istället.

Borta vid starten är det full aktivitet. Alla ungdomar har startat och veteranerna har rullat in för att få sina cyklar kontrollerade, så även jag. Inga som helst problem visar det sig. Vore konstigt annars. Har kontrollerat cykeln ett antal gånger får VM i Frankrike tills nu och aldrig några problem, vilket det inte borde vara heller eftersom jag inte skruvat på den någonting efter VM. Men när det är min tur att gå in i startfållan så kontrolleras cykeln igen(vilket är brukligt), men nu med resultatet att både styrpinnar och sadel är en centimeter för långt fram!!! Men va fa´n säger du, skriker jag åt kommissarien? Du kan inte mena att det blivit fel på både styre och sadel på tio minuter när jag inte rört cykeln?? Samtidigt ropar startern "Flognfeldt Skoghall". In i startfållan fem sekunder innan start och iväg utan att ha hunnit ändra på cykeln.

Trots detta så koncentrerar jag mig på cyklandet och hittar snart rytmen. Det blåser idag också fast inte så mycket som det gjorde igår. Jag bestämde mig redan igår kväll att gå ner från 808or till 404or på framhjulet, tror att det var förståndigt. Fram till vändningen tycker jag att jag har kontroll på vad jag gör. Men sedan tappar jag fokus och blir lite bekväm. Vill liksom inte offra mig det där lilla extra. Trotts det så går det lite bättre rent fysiskt mot vad det gjorde på Örestads tempot. Jag vann min klass före Anders Jarfors från Jönköping, men jag vet också att jag måste prestera bättre över ett helt tempolopp om jag skall kunna mäta mig med Martin Collander från Rocket Racing Sweden. Martin som oturligt fick ryggskott när han var på väg till förra helgens tävling.

Vecka 16/träningsvecka 27

Vi är nu framme vid träningsvecka sexton. Tävlingarna har kommit igång och som vanligt så startar säsongen med en rivstart, tre tävlingshelger i rad plus att man skall hinna med att träna.
Men innan jag berättar om träningen den här veckan så måste jag bara skriva om några små saker som hände nere i Barsebäck. Efter frukosten på lördag morgon så skulle jag gå tillbaka från gemensamma köket till vårt rum. Annika hade låst dörren men jag hade fått med mig nyckeln. In med den i låset och vrida om...vrida om! Va, är det fel rum? Nyckeln gick inte att rubba åt något håll! Jag gick tillbaka till köket och Annika för att förklara hur det låg till. Då kom vi på att vi har ju ett fönster uppe, en snabb överläggning resulterade i att jag klängde mig in genom fönstret som en inbrottstjuv, vilken tur att ingen såg oss. På söndagen var det dags igen, fast den här gången blev både jag och Annika innelåsta när vi skulle lämna in nyckeln inne i service byggnaden. Dörrvredet gick bara runt runt och ingenting hände. Men va fa'n säger jag, vi hoppar ut genom fönstret! Njaa...säger Annika. Men till slut så ser vi ingen annan lösning. Sagt och gjort, från bastuns fönster hoppar jag ut. Nu är det din tur, säger jag till Annika. Som alla andra kärringar så har hon problem med handväskan. Till slut så ålar hon sig i alla fall ut på fönsterkarmen. Jag står med armarna uppsträckta mot Annikas bakre regioner när hon vänder på huvudet och utbrister, hej kan du låsa upp dörren? På trappan står det en mycket förvånad Polack och glor. I can not understand, do you speak English säger killen med något uppspärrade ögon. Jag försöker vara lite rolig, så jag säger "It is not every day you break out of a building". Ett tag blir jag faktiskt lite tveksam om han överhuvudtaget kommit att låsa upp dörren, men så frågar han, is there a sauna inside? Yes, ther is a sauna inside säger Annika. Först då låser han upp dörren och släpper ut Annika genom dörren. Äventyret i Barsebäck avslutas senare på dagen med linjeloppet.

Den här veckans träning består av två pass TC 60/120, ett EB 2x20minuter(&) och ett G1 pass på fyran timmar med fem sekunder maxspurter varje halvtimme.
Jag började veckan på måndag med att köra ett TC 60/120. Jag orkade faktist med sjutton intervaller.
Ett TC 60/120 pass är extrem höginsiv intervallträning. Man kör så många intervaller på en minut på tröskel + 50 % som man orkar med 2 min vila på 100 watt mellan intervallerna. Man skall orkar minst 10 st. om man ligger på tröskeln + 40 %, det handlar mest om vilja till att börja med. Tisdag körde jag ett EB 2x20minuter(&). Ett över och under tröskelpass. Jösses vad sega benen var på slutet av träningen. Pulsen motsvarar inte belastningen längre, kanske något nerkörd i kroppen?
Onsdag fick bli en vilodag, med betoning på vila. Jag och Annika tog en runda runt vackra Köla i ett behagligt tempo. Efter hemkommsten så fick det bli lite cykelvård inför lördagen och söndagens tävling. Torsdagsträningen var tung, riktigt tung. En repris på måndagsträningen men med den skillnaden att jag bara orkade med 11 intervaller. En förklaring är att benen kändes väldigt tunga, och anledningen till det är nog att alla intervallerna låg ca 20 watt över måndagens träning. Efter träningen så är det bara att packa bilen så att den är klar för avfärd till Götene. Reser direkt från jobbet och hoppas hinna med att test cykla tempobanan i alla fall.
 

Örestadsloppet(Swe-Cupen)

Söndagen börjar med att med frukost och städning av rummet. Det är ett gråmulett och kallt Barsebäck idag men nästan ingen vind. Den tjocka dimman lägger sig som en vattenfilm på bilrutan när vi åker bort till startområdet.
Örestadsloppet är första linjeloppet i årets upplaga av av Swe-Cupen. Efter gårdagens tempo känns benen lite sega, men det gör det säkert på flera. I år är det en hel del nya ansikten i H-55 klassen, tyvärr var det inte så många som verkligen ville cykla. Nej det mesta verkar gå ut på att bevaka mig istället.  Så all heder åt Walter Gabrijelcic som på andra varvet gick iväg. Å eftersom jag inte tog upp jakten på "Walle" så gjorde ingen annan det heller. Nu skall man ju säga att cykel inte går ut på att köra fort på banan, nä det är först i mål som gäller. Det bästa är ju att sådana här lopp triggar mig bara att träna ännu mer.
Nu blev det tillslut en klungspurt där jag åtminstone är ganska nöjd med prestationen. En fjärdeplats bakom Stefan Thander från Strada CK, Walter Gabrijelcic från Aktivitus SC och Stig Andersson Plate från Uddevalla CK.
Efter första swe-cup helgen så delas den totala ledningen i cupen mellan Walter Gabrijelcic och mig på 49 poäng. Lika är det också på tredje plats, den delas av Anders Jarfors och Stig Andersson Plate på 42 poäng.

Örestadstempot(Swe-cupen)

Fredags eftermiddag vid sextiden kommer vi ner till ett väldigt blåsigt Skåne och Örestad. Det blåste lite ifjol också, men i år tog det verkligen i ordentligt. På lördags morgon var det lite lugnare i alla fall. Tyvärr så hade väl inte väderprognosen visat någon större värme utan till och med någon regnskur under dagen.
Svåra vindar på tävlingen idag. Mestadels sidovind och kastbyar. Därför var det lite svårt att bestämma sig för vilket framhjul jag skulle välja. Efter många turer fram och tillbaka fick det bli 808or i stället för 404or. Det som däremot var glädjande var att regnet höll sig borta.
Stark motvind första kilometern byttes mot medvind de närmast fyra kilometrarna. Banan följer kustlinjen vilket gjorde att vi hade sida medvind ut till vändning. Vid vändning var jag ca. fyra sekunder efter Gabor Klöczl från Danmark.
Men nu startade egentligen det stora övertalningsjobbet. Att hela tiden tala om för sig själv att det här går bra, jobba på trots att hastigheten sjunkit från 50km/h till 35km/h. I mål var jag 1:34 min efter Gabor vilket är ganska mycket å andra sidan var det lika mycket från mig till trean. Hur som helst så är det värdefulla poäng att ta med sig framåt i Swe-Cupen.

Vecka 15/träningsvecka 26

Ett TCSI x 3 är ju inte so roligt, men det går fort över. Ett TCSI pass är en extrem spurtintervall. Sytet med TCSI är att skapa akut syrebrist i den arbetande muskeln. Har man kört ett wingate test så vet man vad hur det skall kännas. Målsättningen med varje intervall är att köra så fort man kan i 30 sekunder.
På tisdag körde jag dubblelpass. Två stycken G2 på 30 minuter vardera. Båda passen avverkades på tempocykeln. Wattsiffrorna låg där de skulle vara på ett G2 pass, men känslan var att jag gick på max. Onsdagens träning var ett G1 pass på tre timmar med inslag av max spurter var tretionde minut. Ett ganska så trevligt pass nu när vägarna äntligen börjar bli farbara för racercykeln. Solen visade sig hela rundan, men i de partier man hamnade i skuggan så kändes det att värmen inte är här ännu. Riktigt kallt måste jag säga. Det här fick bli det sista passet den här veckan beroende på tidsbrist. Torsdag har jag en hel del andra saker som måste göras. Packa tvätta cyklar o.s.v...Fredag blev det vilodag(reser ner till Barsebäck)från träningen, ingen träning på lördag eller söndag heller, men detta på grund av tävling.

Vecka 14/träningsvecka 25

Den här veckan var det lite tuffare träning igen. Ett EB pass är väl okej, men två KI pass blir tufft. Som grädde på moset så här jag också två G1 pass. Det ena på fyra timmar, det andra på fem timmar!

Måndagen var man ju ledig från jobbet så därför blev det två pass. Först på förmiddagen körde jag inomhus ett KI 5x4 min. Det här känndes ordetligt i benen. Troligen mest på grund av att jag dagen innan körde ett fyra timmars pass.Jag fixade det i alla fall. Senare på dagen när tempraturen stigit till plusgrade så var det dax igen. Men den här gången blev det ett lugnare pass tillsammans med Annika. Dagen till ära så tog hon också ut finracern. Så i ett strålande solsken så körde vi 36 kilometer, från Järnskogs kyrka till Karlanda och tillbaka till Järnskog igen. Tisdagens pass blev ett EB 2x20minuter &+S. Pass som är märkta med ett & var ju ett över och under tröskel pass. Är passet dessutom märkt med ”S” skall man 3 minuter efter sista intervallen köra en intervall på 60% över EB-effekt. Kan bara säga att den intervallen varade inte mera än i 50 sekunder. Men jag är överlag nöjd med tisdagsträningen.

Onsdagen tänkte jag egentligen ta en vilodag men ändrade mig när jag kom hem från jobbet. Vädret var härligt med en strålande sol från klar himmel, och vägen hade börjat torka upp efter förmiddagens regn. Men istället för att ta ett utepass så kröp jag ner i källaren till monarken. Här blev det en repris på måndagens träning. Alltså ett KI pass på 5x4 min. Jobbigt som busen men nu var veckans sista intervall pass klart. Det som nu återstod var två G1 pass på fyran respektive fem timmar. På fredag flexade jag ut från jobbet halv två för att hinna med dagens träning. Äntligen börjar man nu kunna ta av sig vinterkläderna, och allt känns så mycket lättare. Passet var ett G1 pass på fyran timmar där man var trettionde minut kör absolut max i fem sekunder. Sista timmen var lite seg och jag kände mig sliten trots att det var ett G1 pass. Lördagen blev det en vilodag från träningen men i stället blev garaget städat från allt skräp efter badrums renoveringen. Senare på dagen var det födelsedagsfest för det älsta barnbarnet Simon. Idag, söndag var det så dags för veckans sista pass. Ett G1 pass på fem timmar. Ett långt pass med varierande väder. Lite regn och lite sol men mest halvgrått

Nu är det bara en vecka kvar tills tävlingspremiären är ett faktum. Premiären av Swe-Cupen går som vanligt nere i Barsebäck med ett tempo och ett linjelopp. Spännande och som alla andra år så är men lika överraskad över hur fort den där premiären kom! Och likt alla andra år så önskar man att man tränat mer och hårdare under vintern.