Poznan

söndag 14 juli 2019

Vecka 28/träningsvecka 41

Måndagen den 8 juli.

Idag startar semestern rent formellt. Träningen kommer att gå lite på halvfart några dagar för att på så sätt behålla motivationen inför resterande tävlingar under säsongen. Det gäller att ha kraft och ork under augusti månad, för då händer det mycket.
Dagens pass blev inte så lugnt i alla fall. Ett G1 pass på fem timmar med tio minuters EB intervall varje timme varpå sista timmen skall köras på G2. Allting började så himla bra. Gav mig iväg redan klockan sju på morgonen och med medvind och sol var det en fröjd att komma ut och cykla. Men så i slutet av första tiominutersintervallen så la wattmätaren av. Bara att stanna och fixa till problemet innan jag fortsätter. Tittar ner på cykeldatorn och ser att allt funkar bra igen. När intervallen är slut så skall nästa sak som skall köras komma upp i displayen på datorn. Men inte heller! tiden som skall starta med en nerräkning står på noll! Varpå jag trycker på varvknappen och den går igång igen, men den räknar ner från fyrtiofem minuter? Jag blir helt yr i bollen och trycker ett antal gånger på varvknappen varpå träningen är slut! Vad skall jag göra nu då? Jag har ingen lust att starta om passet. Nä jag väljer då att gå efter klockan istället, jag vet ju ändå vad jag skall köra. Fem minuters aktiv vila(G1 tempo) innan nästa tio minuters intervall, det är ju inte så svårt.
Redan efter två timmars cyklande så har jag kört alla tior! körde allihop på timma två och känner mig riktigt sliten. Tycker att det här stämmer riktigt illa, men okej nu är det gjort i alla fall. Nu är det G1 i två timmar som gäller vilket också är lite märkligt tycker jag, men jag kör så i alla fall. Avslutningsvis så är det G2 i sextio minuter. Herregud, den kändes kan jag säga, men jag fullföljde den i alla fall. När jag sedan studerar träningspasset i datorn hemma, så ser jag vad det var som inte stämde. Tio minuters intervallerna skull köras en varje timma och inte alla på en gång, inte undra på att jag var trött efter sista intervallen.

Tisdagen den 9 juli.

Vilodag från cykelträning. Det blev istället en resa till Göteborg och ett besök på universeum med äldsta barnbarnet. 

Onsdagen den 10 juli. 

Började dagen med en kaffekopp i strålande solsken ute på altantrappan, det är så skönt med sommar. Träningen blev ett av de bästa passen som jag kört någon gång tror jag. Jag körde ett TC 20x60/120 och gjorde det i Finnskogsbacken. Lyckade kräma ur kroppen alla tjugo intervallerna inom wattfönstret för TC pass. Riktigt nöjd med passet så intar jag en något sen frukost på altanen. Det här var dagens första träningspass, tänkte försöka att få till ett pass till innan kvällen.
Det andra passet för dagen blev ett fartpass x3. Alltså tre en minuters max intervaller, tre tjugo sekunders intervaller och avslutningsvis tre stycken fyrtio sekunders intervaller, alla på max. Körde runt Köla med frugan som följeslagare en helt underbar sommarkväll.

Torsdagen den 11 juli.

Återigen en vilodag från cyklingen. Vi tar oss en tur ner till Linköping för att göra något trevligt i morgon, om nu vädret tillåter.

Fredagen den 12 juli.

Börjar dagen med en riktig bakfylla!.....nej frukost menar jag, på hotell ekoxen i Linköping. Efter frukosten så tar vi oss ut ur Linköping via cykelvägar till Bergs slussar. Jösses vad många båtar som är på väg in eller ut ur slussarna. Det är stora och mindre stora båtar, men så finns det också några enormt stora båtar. Minoriteten är nog svenska, mest verkar det vara av danska och tyska båtar. Vi cyklar längst med kanalen från Bergs slussar till Borensberg där vi stannar till och fikar och tittar på folk och båtar. Mörka moln börjar tornar upp sig på himlen och vi beslutar oss för att cykla tillbaka mot Linköping. Vi kommer till Ljung innan de första regndropparna slår i hjälmen och snart är himlen helt svart bakom oss. När det är ca. 15 kilometer kvar till hotellet så brakar det till som bara den bakom oss. Ytterligare några åsk knallar går det innan vi nått till hotellet. När vi kommer in i hotellrummet så tittar vi ut, nu har hela himlen öppnat sig,regnet vräker ner. Måste säga att vi har haft jätte tur med vädret. Några få droppar regn men inte så att vi blev blöta. Det hela blev en mycket trevlig dag.

Lördagen den 13 juli.

Vi startar dagen i Linköping men kommer att försöka ta oss hemåt så fort som möjligt. Hemma väntar grillning med barnbarn och den årliga cruisingen. Vi är i Åmotfors strax efter två, men redan halv tre sitter jag på cykeln för att ta en runda. Träningspasset idag blir riktigt tufft. Ett G1 pass på en och en halv timma. Passet innehåller dessutom fyra stycken tio minuters intervaller som skall köras på tröskeln. Ett ganska så tufft och krävande pass. Alla intervallerna klarades med råge.

Söndagen den 14 juli.

Veckans sista träningsdag och vilken dag! Solen skiner från en klarblå himmel och det är tyst och skönt i Åmotfors. De flesta sover kanske efter gårdagens årliga fest, cruisingen med massor av fina bilar. Själv är jag pigg som en mört och tar dagens första träningspass runt Skillingmark. Passet är ett G1 pass på två timmar men det innehåller också sex stycken sextio sekunder maxintervaller. Efter det sjätte intervallen så är inte "mörten" lika pigg. Ganska så seg i benen drar jag mig hemåt och avslutar träningspasset. När jag kommit hem blir det dusch och efter det så intar jag en skön grötfrukost ute på altanen. Vilar någon timma innan det är dags för dagens andra pass, ett fartpass x 4. Det här passet följde Annika med. När jag kört mina intervaller så vände jag om och mötte henne, på så vis kunde vi köra hela passet ihop. Passet gick bra även om benen var mer än lovligt sega sista intervallerna som kördes 40/20. Alltså max i 40 sekunder, vila i 20 sekunder. Det här var veckans sista pass.

söndag 7 juli 2019

Vecka 27/träningsvecka 40

Vaknar lördags morgon och känner mig så nöjd efter gårdagens linjelopp, idag orkar jag bara inte sova men det spelar liksom ingen roll. Efter gårdagens SM tävlingar i Båstad så var det skönt med en extra natt här nere. Ett SM som jag är väldigt nöjd med. Tvivlade innan starten på om min form verkligen var bra nog, men det var den. Vi käkar frukost på hotellet innan vi packar bilen för att bege oss hemåt igen. På hemvägen så tog vi vägen om Jönköping för att testa SM tempobanan. Efter att ha kört banan så kan jag bara konstatera att det kommer bli stökig när man ska köra två varv på den här banan, man behöver hela vägen för sig själv på mer än ett ställe. Smal väg, dålig beläggning på den smala delen och säkerligen många cyklister på en gång som snurrar runt eftersom vi alla skall köra två varv.
Halva SM är nu över och det är på tiden att börjar uppladdningen inför nästa mästerskap som är nordiska master mästerskapen(NMM) på Åland. Förra veckan fick jag ju hoppa över en massa pass för att få det att passa inför SM, men nu skall jag försöka att ta igen de där passen också så att jag kommer i fas igen. Men innan allvaret börjar så startar jag upp veckan på söndag, och då med våffeltur med Annika.

Måndagen den 1 juli.

För att överhuvudtaget kunna ha någon chans till topplacering på både nordiska mästerskapen och senare även SM så är det nu ett måste att köra mycket på tempocykeln. Det är också läge att lägga in längre intervaller, 10, 15 och 20 minuters intervaller kommer det nog att handla om den närmaste tiden. 
Efter jobbet idag så körde jag runt Finnskogen. Till vissa delar lite likt SM tempobanan när det gäller profil annars är det inte mycket som påminner. Körde ett 3x20 ftp pass över Finnskogen till Vännacka. Efter Vännacka så blev det kraftig medvind hemåt.

Tisdagen den 2 juli.

Fortsätter på den inslagna linjen med att köra längre intervaller. Så idag blev det ett EB 3x15 Min + 1x10 Min EB+ pass. Körde runt Ränken och Köla, en kuperad slinga på 56 km. Alla intervallerna låg högre än nödvändigt, men allihop låg väldigt jämt. Tiominutaren låg däremot mitt i Watt zonen.

Onsdagen den 3 juli.

Efter två dagar med intervaller så körde jag ett testtempolopp idag. Körde bort mot Koppom och vidare upp mot Skillingmark. Från Järnskogs kyrka till bron i Skillingmark finns det ett segment som heter "våffeltempot". Ett något kort tempo men ganska tufft eftersom det är kuperat. Men varför köra nu när benen är trötta? Jo, det är bra att ha något att jämföra med när jag skall dra ner på träningen senare för att se om träningen gett resultat eller inte.
Kan inte påstå att det kändes bra någon gång under den trettio minuter långa intervallen. Ändå så kunde jag pressa mig till den högsta 20 minuters intervallen sedan mitten på mars. Det var ju något förvånande faktiskt, men det kan ju också bero på att det är lättare komma upp i watt när det går mycket uppför.

Torsdagen den 4 juli.

Startar mitt pass i en våldsam hagel och regn skur. Ett tag tänkte jag faktisk ställa tillbaka cykeln i garaget. Nu gjorde jag inte det utan det blev ett G1 4:00:00 ink. 5 sek max spurter varje halvtimme. Det slutade regna nere i Ottebol efter dryga milen. Men nu blåste det riktigt hårt istället. Körde upp över Finnskogen till Vännacka. Nu blev det riktigt tufft i vinden ända bort till Järnskogs kyrka. Här tog jag av mot Skillingmark, men inte blev det så mycket bättre, sida mot är inte så roligt det heller. När jag passerat Skillingmark och var på väg ner mot Adolfsfors så började det regna igen. Det som var bra med regnet var att det slutade blåsa. Men efter Adolfsfors så svänger jag upp mot Solberga och Koppom och ta mig tusan så är det motvind igen! Jag har haft motvind när jag körde norrut, nu har jag det även när jag kör söderut! Trots en något blöt träning så är jag rätt så nöjd över passet i alla fall. Skönt att komma hem och få ställa sig i en varm dusch för sommarvärmen lyser med sin frånvaro på riktigt. Det är sååååå skönt med växthuseffekt! 😉⛄⛈

Fredagen den 5 juli.

Idag är det sista dagen på jobbet innan vi går på semester. Skall bli riktigt skönt men lite ledighet så att man kan ägna sig åt det man egentligen vill göra. Träningen idag består av ett tempolopp på 40 km med tempocykeln. Försökte hålla EB tempo och som vanligt så var det inga problem att ligga över EB den första milen. Men eftersom banan är 40 km med ≈422 h/m så faller jag igenom på slutet. Men jag är inte allt för ledsen för det, jag kommer nog göra ett nytt försök snart igen. Men nu blir det lite lugnare någon dag.

Lördagen den 6 juli.

Idag blev det en helt annan cykelrunda än vanligt. 19st Skoghalls CK Hammaö cyklister startade klockan tio från K-Rauta i Karlstad med destination Värmskog på årets Räkmacketur. På vägen dit så anslöt ytterligare 5st cyklister. En mäktig syn med så många cyklister i samma kläder som anländer till Värmskogs räkcafé. Det var en hel del folk i Värmskog, inte bara för räkornas skull utan också för att det var Värmskogsdagarna i dag.
Räkfrossa i Värmskog med SCKH
Efter intagen räkmacka så gick färden tillbaka till K-Rauta i Karlstad i samlad trupp. Måste ju säga att vi hade riktigt tur med vädret i alla fall. Det var inte speciellt varm men ändå hanterbart. När vi närmade oss Arvika så började det regna och under kvällen så kom det ett flertal skurar. Det var ju tur att vi slapp dom på cykelturen.

Söndagen den 7 juli.

Reser ner till Sulvik för att köra ett extremt högintervall pass i backen upp mot Finnskogen. (Vid extremt högintensiv intervallträning till utmattning kör så många intervaller á 1 min, effekten som EB + 50 % med 2 min vila på 100 watt mellan. Orkar man fler än 20 st. så har man legat för lågt i effekt. Då får man öka 20 watt tills nästa pass). Passet är egentligen gjort för att köras på monarken, men jag vill testa och se hur det går att köra utomhus istället.
Ja det här blev en helt annan upplevelse än på monarken, men ganska rolig ändå. Det visar sig att det går att köra dessa passen även ute. Vist lite svårare att hålla koll på siffrorna är det, men trött blir man och det är väl det de går ut på. Tyckte att jag höll i bra de femton första intervallerna, sedan kom det några som var lite sämre innan jag skärpte till mig igen. En intensiv träningsvecka är över.

söndag 30 juni 2019

SM Båstad 2019

Likt fjolårets SM så går det även i år nere i Båstad med CK Bure som arrangör. Till skillnad från ifjol så är det inte hela SM som går här utan bara linjeloppet, tempot går senare under sommaren i Jönköping. Linjeloppet nere i Båstad blev ju en riktig snackis efter fjolårets SM. Det var då framförallt Tarrabacken som var föremål för tyckande hit och dit. Någon tyckte den var för jobbig för mastercyklister, medans andra tyckte den kunde varit längre men inte så brant. Ja backen är där den är och det är inget mer med det, det är bara att göra sitt yttersta varje gång, ibland går det bra ibland inte. Men faktum är att arrangören CK Bure har gjort sitt yttersta för att få ändra på bansträckningen och på så vis få till en snällare backe. Man tänkte ta en annan väg upp, en lite längre väg men med samma slutliga höjdmeter. Det slutade med att man fick avslag av länsstyrelsen eftersom man i så fall måste köra på huvudvägen som går genom Båstad en liten bit. Därför så blir det exakt samma bana som ifjol.
Klockan nio på torsdags morgon sätter vi oss i bilen för att bila ner till Båstad. Klockan 14:00 checkar vi in på hotellet. Efter att vi har installerat oss på hotellet så byter jag om till cyklkläder. Vi reser in till Båstad och medans jag kör banan ett par varv så bekantar sig Annika med Båstad. Efter att ha kört backen och hela banan två gånger så kan jag bara konstatera att den där backen är förjävligt jobbig.
Vaknar ganska så sent idag klockan är över sju! Okej kanske var det välbehövligt med en riktig sovmorgon idag. Jag har inte hört något mera från blomman om lagning så jag antar att han klarar sig ändå. Eller så har snälla Sarah Carling tagit hand om Stefan.
Jag startar sent idag, inte förrän klockan 16:00 får vi rulla iväg för komisarien, och jag menar rullar. Han har bestämt att alla ska vara med till toppen av backen under masterstarten annars kommer han att stanna oss så att alla kommer med. Det är precis vad som händer, vi får stanna i några minuter och vänta så att alla kommer upp. När all har kommit upp på toppen så släpper komisarien iväg oss och nu är det fri fart. Christian Lenz från CK Ringen lägger sig längst fram och jag som är lite osäker på om kommer att klara av Tarrabacken i fri fart försöker att lägga mig långt fram men ändå skyddad i klungan. Men farten är låg och snart orkar inte en kille i H-70 hålla sig längre utan går iväg. Ingen bryr sig utan han får gå iväg. Men snart går också Lars-Erik (Ölands Lasse)Karlsson också iväg, och han kör i min klass. Men det är fortfarande ingen som reagerar. Jag går fram och höjer tempot för att inte luckan skall bli för stor. Snart passerar vi Ölands Lasse och precis när vi vänder upp i västra Karup passerar vi också killen i H-70. Jag låter åter Lenz få ligga först ett tag men framför oss har vi en sådan där backe som passar mig bra. 3-5% och medvind. Jag ställer mig upp på pedalerna och trycker till. Christian går inte in på mitt hjul utan jag får en lucka. Luckan växer granska snabbt och snart så är jag uppe på högsta punkten. Jag vänder mig om för att se hur det ser ut bakåt. Ser att Krister Bergström från Fredrikshofs IF och Christian Lenz från CK Ringen har tagit upp jakten på mig. Lite bakom dessa två kommer också Stig Andersson Plate från Uddevalla CK. Tillslut så ansluter dessa tre till mig och vi är nu en mycket stark kvartett som gått loss från de andra, och det redan på första varvet.
In i Tarrabacken på andra varvet och jag lägger mig längst fram för att kunna kontrollera hastigheten. Jag är rädd att Krister eller Christian snart skall sätta in en stöt, därför försöker jag hålla en jämn och någorlunda hårt tempo uppför. Till min stora förvåning verkar det vara Stig Andersson som är den starkaste. Vi håller ihop och hjälps någorlunda åt med dragjobbet. Men efter den långa och snabba utförskörningen inne i skogen ner mot havet så kommer det en liten backe till. Eftersom vi är fyra så vill jag helst bli av med minst en annars är risken stor att jag hamnar utanför prispallen. Jag trycker på igen och höjer tempot ytterligare för att försöka möra dom andra lite extra innan tredje gången i backen. De kommer snart ifatt mig igen och det är åter igen Krister Bergström som får ta ansvaret att brygga upp till mig.
Ut på tredje varvet och in i Tarrabacken så kör jag bara på som på varv två. Jag hör på publiken att hejaropen kommer lite efter att jag har passerat. När jag vänder mig om för att se hur det ser ut bakåt så ser jag att Stig Andersson har fått släppa en lucka. Även Christian Lenz börjar tappa och har släppt en liten lucka till mig och Krister. När Krister Bergström kommer upp på sidan av mig så är Christian med på han hjul. Jag försöker peppa Krister och berömmer honom, "kom igen Krille det här går bra" säger jag,  varpå Krister går fram och höjer tempot ytterligare ett snäpp. Nu åker Christian av, han tvingas släppa och det är bara jag och Krister kvar. Precis innan vi når toppen så tappar jag några meter på krister men det ser han och slår av lite samtidigt som jag ökar tempot, och jag kan direkt gå fram och köra. Vi pratar och med varandra och hjälps åt med dragjobbet. När vi närmar oss västra Karup så kommer komisarie bilen upp till oss och säger att vi har en lucka till den jagande gruppen på tre minuter! Vi har svårt att tro på vad vi hörde så vi frågar igen, men vi får samma svar. När vi svänger upp i backen vid västra Karup passerar vi lagnings stället, här står klubbens mest lojala polare Stefan "Blomman" Blomqvist  med en flaska i handen. Vi fortsätter att hjälpas åt in mot varvningen inne i Båstad.
När vi nu passerar mållinjen så ringer klockan som förkunnar att det är sista varvet som vi går ut på. Det är också sista gången i Tarrabacken. Vi håller ett jämnt tempo även om vi den här gången inte går lika hårt som tidigare. Vi tittar lite på varandra och känner nog både två att det här kommer vi att klara av så länge vi inte får tekniska problem. Vi håller ihop ända in mot målet i Båstad. Jag vet att jag inte har en chans mot Krister i en spurtuppgörelse, och det har jag inte i dag heller. Krister Bergström från Fredrikshofs IF tar hem guldet i H-60 klassen och jag tar silver, ett silver som känns som ett guld faktiskt.
Jag kan säga som så att i tio fall av tio så skulle jag välja Krister Bergström som följeslagare vid en utbrytning. Krister ryggar alldrig från att ta sitt ansvar och hjäper alltid till med jobbet. Sedan är det absolut ingen skam att förlora en spurtuppgörelse med Bergström, det gjorde alla andra också på VM 2017 i franska Albi. Om det inte var någon som helst dramatik om guldet och silvret så var det mer dramatiskt om bronsmedaljen. Men tredje platsen tar Stig Andersson Plate från Uddevalla CK hand om efter att juryn haft ett möte. Stig blev vid två tillfällen regelvidrigt trängd i spurtare och tilldelade därför stig tredje platsen vilket var helt rätt.
Sista varvet i Tarrabacken

Prispallen H-60 1a. Krister Bergström Fredrikshofs IF, 2a. Thommy Flognfeldt Skoghalls CK Hammarö, 3a Stig Andersson Plate Uddevalla CK.

onsdag 26 juni 2019

Vecka 26/träningsvecka 39

Lördag den 22 juni.

Det är fortfarande vecka 25 men veckans träning är ju över så idag blev det en helt träningsfri dag. Men bara för att den är träningsfri behöver det inte innebära att den är händelsefattig. Vi har mestadels slappat idag. Efter att ha grillat och käkat ute på altanen så blev det kaffe, också den skulle intas ute på altanen. Uppe på stora vägen löper trafiken ganska sporadiskt. Plötsligt så kommer det en firmabil i låg fart. Den stannar till på andra sidan vägen och ur bilen kliver två stadiga grabbar. De korsar vägen med raska steg, kommer ner för slänten och in på gården. Jag hinner aldrig tänka klart innan den som nu har tagit sig in på altanen samtidigt som jag ser vem det är ropar "tjenare stålfarfar". TOM! Va fa'n är det du? säger jag samtidigt som vi kramas. Vi skrattar och tittar på varandra. Det här är min son säger Tom och pekar på  den andra grabben. Men vad i alla dagar säger jag och kramar om Carl, dig har jag inte sett sedan du var liten grabb.
Tyvärr så kunde de inte stanna så länge för Carl skulle hämta upp fästmön samtidigt, men herregud vilka minnen som väcktes till liv. Tror att jag skulle kunna skriva en hel bok om Tom Stapleton och hans bravader och framförallt roliga uttalanden. Dessutom så kryddas dessa med Toms egen dialekt, en riktigt skön blandning av amerikanska och jössehärssvenska.

Söndagen den 23 juni.

Tidigt i morse så körde jag ett tabata pass på monarken, det passet var verkligen tungt. Det blir mycket av korta intervaller den här veckan, jag vill försöka få lite rapphet i kroppen. Därför så blev det ytterligare ett pass senare på dagen. Ett pass som jag körde tillsammans med Annika. Ett G1 pass ink. 10x6 sek max spurter. Ett mycket trevligt pass där vi mellan intervallerna bara åkte runt och njöt av ett fantastiskt sommarlandskap.

Måndagen den 24 juni.

Idag är det sex månader kvar till julafton och dagarna blir nu kortare. Vilken jävla tanke egentligen, vi har ju inte haft semester än, ja förutom Annika som började sin idag. Nej låt oss njuta av sommaren innan vi bekymrar oss för vinter och mörkare tider. Idag fick jag den nya kassetten, monterade på denna direkt för att kunna testa om den fungerade tillfredsställande. Det gjorde den inte, en himla massa justering innan jag blev hyggligt nöjd, men 100% bra blev det inte. Testade grejerna genom att köra likadant pass idag som jag gjorde igår. Ett G1 ink. 10x6 sek. max spurter. En skillnad på dagens pass mot gårdagens var att jag idag lade till 2st. backintervaller i Bålstads backen också

Tisdagen den 25 juni.

Idag är det sista efteranmälningsdagen till årets linje SM för master. Det är egentligen för att det är SM den här veckan som jag har kört lite lugnare, korta intervaller för att försöka få igång "gôbbafläsket". Egentligen så skulle veckan ha innehållit två stycken fartpass, två G1 pass á en timma styck och ett G1 pass ink. 4st KI intervaller med 5-8 min G1 mellan. När jag kom hem från jobbet idag så regnade det och därmed så blev träningen förlagd inomhus i stället. Monarken är ovärderlig vid sådana tillfällen. Körde ett kort pass på 34 min, ett tabatapass(8x20 sek.).

Onsdagen den 26 juni.

Sista passet innan avresan till Båstad och SM. Det är en del att stå i idag. Träningen vill man inte missa, fast det blir inget hårt pass utan mera för att hålla igång. Man skall ju packa allting också. Troligen så tar jag med mig tempocykeln eftersom jag reser hem på lördag så kan jag ju ta svängen om Jönköping och testa SM tempobanan. Men idag är det först träning som gäller. Blir lite fundersam när jag kommer hem och ser hur mörka moln tornar upp sig på himlen. Jag bestämmer mig ändå att ta en runda och drar iväg mot Koppom, här ser det ändock något bättre ut på himlen. Under tiden så kör jag sex sekunders intervaller. När jag har kommit upp till Skillingmark så har jag kört tio stycken intervaller och nöjer mig med det. Nu är det bara en skönt cykeltur hem och in i duschen. Härligt, det här var ju det sista passet här hemma innan SM. Skall försöka att hinna med en runda på banan imorgon eftermiddag.     
Den här träningsveckan slutar ju lite tidigt, men å andra sidan så började den tidigt också så det jämnar väl ut sig antar jag.

lördag 22 juni 2019

Vecka 25/träningsvecka 38

Efter uttömningen av kroppen på lördagen Vätternrunda så blir det svårt att komma igång igen men snart är det SM och då måste formen vara på topp om man överhuvud taget skall kunna hänga med Krister Bergström från Fredrikshof IF. Krister verkar vara i kanonslag för tillfället, han var en av de tongivande i Sub-7 gänget under helgen.

Måndagen den 17 juni.

Åter i träningsvardagen med ömmande muskler. Ett kort pass men inte mindre jobbigt för det, dessutom så krånglar wattmätarna som jag är väldigt beroende av i träningen. På uppvärmningen så märker jag inte att de krånglar för uppvärmningen sker på puls, men så fort intervallen skall börja så går den över till att visa wattsiffror. Kontakten mellan dator och pedaler kommer och går hela tiden vilket är oerhört irriterande när jag skall försöka köra innanför ett speciellt wattfönster. Tillslut så startar jag om passet för att jag tror att jag fixat problemet, vilket snart visar sig vara fel, problemet kvarstår. Nu bryr jag mig inte om att krångla mera utan kör på känsla istället. När jag sedan kommer hem och skall stänga av cykeldatorn så trycker jag på fel knapp och annullerar träningen! Men va fa´n! vilken jävla skitdag. Träningen, ett G2 pass på 30 minuter kändes inte speciellt behagligt men genomfördes i alla fall.

Tisdagen den 18 juni.

Dagens pass hjälpte Annika till med. Ett TCSI x 6st 30 sekunders extrem spurtintervaller. Annika höll koll på watt belastningen och jag försökte koncentrera mig på träningen. Jag genomförde alla sex intervallerna och jobbigt var det så jag är nöjd att ha kommit tillbaka så pass från Vätternrundan redan, och att två av tre tuffa pass är avklarade för veckan.

Onsdagen den 19 juni.

Härligt varmt och skönt idag, och läge för ett distanspass. Meningen var annars att jag skulle kört ett G2 på 30 min idag och ett G1 på tre timmar i morgon. Men SMHI har lovat dåligt väder i morgon och att köra distanspass i regn är ingen höjdare. Då fick det bli G1 03:00:00 ink. 5sek maxspurter varje halvtimme idag i stället. Jag körde passet runt Finnskogen för att få det lite tuffar i första delen. En härlig runda som jag ofta tar när jag vill köra lite längre pass. Rundan har det mesta, långa stigningar på ca. 3-4% och långa platta partier där man får ligga och nöta. Men nu får det bli mat och vila. 

Torsdagen den 20 juni.

På lunch rasten tittar jag ut och ser att det har regnat, just för tillfället är det uppehålls väder men det verkar bli ett osäkert väderläge idag. Jag har två pass kvar den här veckan varav ett är ett långpass på tre timmar, det tror jag att jag sparar tills i morgon, jo så får det bli. När jag kommer hem från veckans sista arbetsdag så går jag ner i källaren till monarken. Eftersom passet är lite mera styrt än vad ett G1 pass är så passar det bra. Det är ett relativt kort pass, ett G2 på trettio minuter med uppvärmning och nerrull tar ju bara en timma sedan är det klart. Annika jobbar kvällen så efter träningen går jag ut i garaget och fixar lite med cyklar.

Fredagen den 21 juni.

Förr så firades midsommarafton ganska ofta i Dalarna och då ihop med Solleröloppet. Solleröloppet är nu sedan ganska många år nerlagd. Av naturliga själ blev firandet i Dalarna inte lika roligt när en av anledningarna för att åka dit försvann. Nu spelar det ingen roll i år eftersom Annika jobbar idag så det hade inte funkat ändå. Men eftersom hon jobbar så kör jag ett tre timmar G1 pass med 5 sek. max spurter varje halvtimme. Ett pass som jag körde runt om kring Köla, Skillingmark, Koppom, Sulvik och tillbaka till Åmotfors.
Tror aldrig att jag sett så många cyklister ute på vägarna runt omkring här i västra Värmland som just idag. Jag som trodde att jag lite galen och ensam om att cykla på midsommarafton. Precis innan jag kommer in i Åmotfors så möter jag ett helt gäng med cyklister, säkert ett tio tal. Efter att ha klivit av cykeln hemma så passar jag på att fixa lite i trädgården. Klipper häcken och gräsmattan på samma gång faktiskt, och fixar lite annat smått och gott. Är precis färdig med alla sysslorna när Annika kommer hem från jobbet.
TREVLIG MIDSOMMAR!