Flognfelts cykel blogg: Cykelsäsongen 2017

Åh vad fort ett år går! Det känns inte alls länge sedan vi var mitt uppe i förberedelserna inför säsongen med allt vad de innebar. Träningsläger, tävlingsplanering bokning av hotell och flyg och mycket annat. men nu står jag här och funderar över vart 2017 säsong har tagit vägen, och vad det blev av den?
Träningslägret på "mallis" var ju bokat ganska tidigt på året. Den skulle ligga till grund för kommande VM kval och ett eventuellt VM(återkommer till det lite senare). Men resan till Mallorca är så mycket mera än ett träningsläger. Vi i Skoghalls CK Hammarö umgås och har det trevligt. Vi bor på samma hotell allihop. Vill vi någon dag ta det lite lugnare, ja då gör vi det också. Helt och hållet individanpassat. Tillock med så anpassat att alla kom inte ner samtidigt utan det ramlade in lite folk hela tiden, men hemresan var gemensam. Ett helt igenom lyckat läger skulle jag vilja säga.

Swe-Cupen 2017.

Prispallen i tempocupen

Väl hemkommen från "mallis" så drog ju Swe-cupen igång. Vi hann knappt landa i Oslo förrän vi satt i bilen ner till Skåne och Barsebäck. Egentligen så hade jag inga större förväntningar på just Swe-cupen i år, jag hade andra mål som var mer prioriterade. Men starten blev så bra att jag började fundera lite mera på hur fortsättningen skulle bli. När så Hofvet tempot och så småningom även Gottnes veterancup försvann ur programmet så ljusnade det lite grann i alla fall. Problemet var bara att jag kom att missa yttterligare en Swe-cup tävling. Den som gick i Svanesund! Den låg samma helg som VM i Frankrike gick. Å andra sidan så var det flera än jag som missade den, Martin Collander från Mölndals CK bl.a. Men när så Swe-cupen skulle avgöras i Nyköping så ledde jag tempocupen över Martin med nio poäng. Linjecupen

Prispallen i totalcupen
(saknas på bilden 3an Stefan Khul)

den hade Stig Andersson Plate från Uddevalla CK avgjort sedan tidigare. Här hade jag en fajt med Stefan Khul från Cyklotekets Racing Team om andra platsen. Nu kom inte Stefan till start i Nyköping så jag kunde säkra andra platsen i linjecupen efter nästan omöjlige Stig. Men jag kan inte vara annat än nöjd med hur Swe-cupen slutade 2017. 1a. i totalcupen(linje+tempo), 1a i tempocupen och 2a i linjecuppen.

Master SM 2017.

Gottne IF hade ingen Swe-cup tävling 2017, men i stället arrangerade man SM för veteraner eller som det nu heter Master. Arrangörerna hade verkligen lagt ner sig för att få en så utslagsgivande bana som möjligt. I stället för att arrangera på de vanliga stället uppe i Gottne så flyttade man några mil österut, till en ort som heter Sidensjö. Ett perfekt ställe att ha en såpass stor tävling som SM. Till och med vädret var på arrangörens sida. Strålande sol och de varmaste dagarna på hela sommarn. Nu gick inte SM riktigt som jag ville att det skulle gå. Tempot som gick på fredag vann jag en bronsmedalj. Ja jag skriver vann för det gjorde jag, placeringen är det inget att säga om den är jag nöjd med. Men sättet som jag körde tempot på var ju helt huvudlöst. Jag gick ut riktigt hårt och bara dog mer och mer ju längre loppet var. En hemsk upplevelse, men också en lärdom som jag skulle få nytta av senare under säsongen. Dagen efter var det ett linjelopp och det gick mycket bättre både åkmässigt och taktiskt. Jag vann ytterligare en bronsmedalj efter att ha suttit i en ganska så lång utbrytning, men tillslut blivit infångade. Söndagens partempo blev ingen succe för mig och Jakob Fryklund. Vi kunde inte upprepa det vi gjorde 2015 när vi tog en tredje plats på hemma SM. Både jag och Jakob hade nog bränt vårt bästa krut på linjeloppet och fick verkligen gräva djupt för att kunna hålla tempot någotsånär uppe. Master SM slutade med 2st bronsmedaljer och en 6e plats på partempot.

Master NM 2017.

Dubbelt Sverige på pallen i Randers.
2a Stefan Khul
1a Thommy Flognfeldt
och 3a Stig-Erik Vikars Finnland.

Danmark och Randers stod som arrangörer för årets Nordiska mästerskap. Ett mästerskap som vi kommer att minnas för alla punkteringar! Jag har alldrig varit med om något liknande. På lördagens tempolopp var jag full av revanschlusta efter SM tempot. Några goda råd innan starten av kompisen Martin Collander gjorde att jag taggade ner lite gran. Banan var härligt teknisk svår med en del vägbyten och tvära kurvor. Att det sedan regnade också gjorde det hela ännu mera spännande. Jag lydde Martins råd och det gick ju fantastiskt bra. Gjorde nog mitt bästa tempolopp för året när det gällde som mest och körde in på en fin andra plats. Endast slagen av Gabor Klözel från Danmark. Linjeloppet avgjordes under mycket svåra väderförhållanden. Regn och åska gjorde att väldigt många bröt loppet. Vi drabbades av ett skyfall som gjorde att småsten kom upp ur asfalten. Runt 70 av 200 startande kunde inte fullfölja linjeloppet. De flesta på grund av punkteringar. Vi i H-55 hade flera planer på hur vi skulle köra, lite beroende på hur det skulle utveckla sig. Det blev så att jag gick i en soloutbrytning redan på varv två av åtta. Utbrytningen höll ända in i mål även om det var lite dramatiskt på slutet när även jag fått punktering, och kört med helt tomt däck de sista tre kilometrarna. Men det här var en riktig lagseger. För bak i klungan så satt de andra Svenskarna och bromsade alla försök från Norge och Danmark. Dessutom så blev det en dubbelseger i våran klass, Stefan Khul vann nämligen klungspurten och blev därmed två. Mitt bästa Nordiska mästerskap gör jag i Danmark! Guld på linjeloppet och silver på tempoloppet var ju mycket bättre än jag vågade hoppa på.

The Tour of Ayrshire.

Seger i Tour of Ayrshire Crono
och klar för VM i Albi Frankrike 2017

Albi, Frankrike, escargots och champagne kan det verkligen vara något? Jag har ju aldrig varit i Frankrike, så varför inte? Hur tar man sig dit? UCI Granfondo World Series är en serie UCI-sanktionerade tävlingar som hålls över hela världen. Några av de 20 kvalifieringsevenemang kommer att kvalificera topp 25% i varje åldersgrupp till UCI Granfondo VM, den tidigare UWCT-finalen och UCI Masters Road World Championships, där mästarna tilldelas den eftertraktade regnbågströjan. För min del så var det The Tour of Ayrshire som passade bäst in i planeringen. The Tour of Ayrshire går i Kilmarnock Skottland, ett VM kval som blev otroligt lyckat för min del. När jag kommer dit så har jag ingen som helst koll på hur konkurenterna är och det Skottska vädret är inte att leka med. Vägarna skall vi inte prata om de var lika dåliga som...ja..jag vet inte vad. Men jag är ingen asfaltsläggare och kan inte påverka varken väder eller underlag så det är bara att köra. När starten gått så var tankar på dåligt väder och väg som bortblåst ur skallen, fullt fokus på loppet. Tempobanan var i stora delar en rundbana så man har dålig koll på motståndarna, vilket är bra(man konsentrerar sig på sitt i stället). Det visar sig att mitt tempolopp är såpass bra att jag vinner VM kvalet i Kilmarnock och är därmed klar till VM i Albi. Linjeloppet kör vi i H-55 tillsamamns med H-40, H-45, H-50. Vi i H-55 står i den sista startfållan så det blir till att lägga mycket energi på att komma längst fram före vi kommer in på de smala vägarna. Jag sätter mig tidigt i respekt hos motståndarna och visar att jag inte kommer att vika ner mig. När vi har kört ca tre mil så är det bara fem sex stycken som verkligen visar lite vilja att köra fort. Alla andra har fullt upp med att hänga med. Linjeloppet går över de Skottska hedarna där vinden verkligen får tag i oss, men herregud vilken fantastisk bana. Upp och ner, in i små byar över hedarna ner i dalgångar och massor av publik i de byar som vi passerar. En riktig folkfest där vi cyklister är medelpunkten. Allas blickar är riktade mot oss. Vägarna är helt avstängda för trafik så vi bestämmer själva vilken sida av vägen vi vill cykla på. Linjeloppet går bra för min del jag spurtar in i mål som tvåa i min åldersklass och är klar för VM i Albi även på linjet. Det här skall bli fantastiskt roligt, men glöm escargots och champagne.

Championnats du Monde Granfondo UCI 2017.

VM i Frankrike! ett av Europas cykeltokigaste länder. Det är kanske bara Italien, England och i viss mån Spanien som kan mäta sig med Frankrike när det gäller att älska cykel. Okej då, de andra mellaneuropeiska länderna är också ganska cykeltokiga de mä. Ändå så tycker jag nog att Danskarna 2015 tog mera hand om oss cyklister. Vägarna var avstängda och depåerna fungerade bättre i Danmark än i Frankrike. Men vädret var mycket bättre i Frankrike än i Danmark. Varmt och skönt som det skall vara om sommaren. Tempobanan i Albi var jätterolig. Lite kuperad och teknisk dessutom inte direkt någon vändbana. Man kom in på samma bana de sista 6 kilometrarna. Själva loppet tycker jag flöt på rätt så bra. Jag hade ju inga större förväntninga på mig själv eftersom jag numera huserar i övre spannet av åldersgruppen. Men en 8e plats är jag väldigt nöjd över. Linjeloppet såg jag med spänning fram emot. Vi var ute på banan några dagar innan för att testa de tuffaste partierna. Backar på 7-8 kilometer med en lutning på 6-7% är väl okej...eller? Jo så länge farten är relativt låg så går det bra, men om man kör som om det är det sista man tänkt göra i livet, ja då är det tufft. Måste ju berömma Fransoserna, de har letat på en härlig blandning av långa och korta backar. Smala vägar genom små byar och häftiga utförslöpor som oftast avslutades med att man gick in i någon ny backe på någon kilometer. Tycker att jag gör ett ganska så smart linjelopp och orkar hålla ihop det tills det återstår 3 mil. Jag kör in i mål på en 18e plats till slut, vilket i och för sig kanske inte låter så märkvärdigt. Men det är sättet som jag genomför loppet på som jag är nöjd med. Nä Fransoserna skall ha berömm för sitt arrangemang, de gjorde det bra. Skall det vara något litet att klaga på så är det väl språket, de vägrade nästan kategoriskt att prata engelska! När de sedan försökte så blev det en skön och scharmig blandning av franska och engelska. Lite som hemliga armen. Hur blev det nu med escargots? Näää...det blev ingenting med det, som tur var. Bara vid tanken på sniglar så får jag samma kväljningsreflexer som om någon skulle öppnat en burk surströmming. Hur som helst så har det varit ett äventyr hela resan, ett roligt äventyr.