Ja så blev det som ryktet sa, det blev SM på Arlanda test track. Fortfarande med Uppsala cykelklubb som arrangörer. Lite trist att det blir ett GP lopp kan tyckas och att varvet är 2,4 km långt, men va fa´n, det är ju bättre än inget SM alls. H-60 skall köra 20 varv och vi kör ihop med H-65 och alla damklasserna.
Var jag villrådig när det gällde tempo SM så var det ingenting mot vad jag var nu till linje SM. Jag skall upp till sälen på lördags morgonen för att köra cykelvasabanan ihop med några klubbkompisar och ett gäng andra cyklister som jag inte känner. Dessutom det här med COVID-19, hur löser man det? Men man kommer följa alla rekommendationer som finn. I alla fall så var jag riktigt velig, SM går på fredag eftermiddagen och klockan 07.00 på lördag morgon skall jag plockas upp i Torsby. Men så klockan 23.30 sista anmälningsdagen så klickade jag i formuläret och skickade in. Det blir fram och tillbaka till Stockholm över dagen.
Reser på fredags morgon upp till Arlanda och hem på kvällen. Annika har också hängt med vilket känns tryggt om man skulle bli trött på hemvägen.
Vi stannar till på Dinners i Arbåga för att köka lunch på vägen ner, vi har gått om tid på oss så det är ingen stress. Kommer ner till Arlanda test track två timmar innan start och blir inte insläppta. Nej säger grindvakten, en och en halv timma innan kommer du in så du får snällt vänta. Sagt och gjort bara att ta det lugnt ett tag till. Men snart är vi inne på området och allt känns nästan som vanligt när det gäller tävling. Okej det är inte lika mycket folk inne på området och ålders/startgrupperna har egna fållor att hålla sig innanför på parkeringen och man får bara ha med en person in på området.
Uppvärmningen känns rätt så bra i alla fall. Värmer i nästan en timma innan jag rullar bort till starten. Den här banan är ju inte min favorit bana precis men det är bara att gilla läget. Starten går och vi är igång, vi skall köra tjugo varv på en bana som är 2,4 kilometer lång och med några riktigt knixiga kurvor. På varv två försöker jag att gå lite hårdare men får ingen lucka. Efter varvningen på varv tre så höjer Krister Bergström farten och då är det nära på att tävlingen är slut för min del. I min iver att hänga på "Krille" så drar jag i vänsterpedalen i asfalten så att det är på håret att jag kastas i marken. Som tur var gick det bra. Det görs några småförsök till utbrytning men inget som är riktigt allvarligt. Men så på varv åtta så händer det saker. På den långa och breda målrakan så hörs ett välbekant ljud bakom mig och Krister. Det är några som gått i asfalten och tydligen ganska så allvarligt. När vi passerar olycksplatsen vid varvning så är det en kille som ligger kvar på vägen. Ambulans och sjukvårdare har kommit in på banan men vi fortsätter att köra ytterligare ett varv. Nu är det några av de yngre damerna som försöker gå iväg. Vi är några "gubbar" som hänger på och vi får en liten lucka. Men då kommer kommissarien upp och stoppar loppet. Man har tillkallat ambulanshelikopter och den måste landa på banan. Det blev helt stopp i tjugo minuter innan vi släpptes iväg igen. Men nu verkade det nästan som om ingen var intresserad av tävlingen längre utan vi rullade på tills sista varvet. Här blev det så en klungspurt och det är absolut inte min grej. Så tillslut så rullar jag in på en femte plats. Nöjd över att vara hel förstås men kände också att jag inte skött träning och kost som jag borde ha gjort. Även om banan är platt så blir det i mesta laget att bära runt på extra kilon och ännu tyngre blir det om man tränat dåligt. Nu är säsongen med största säkerhet över för 2020 och vi får väl blicka framåt istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar