Måndag och nu händer det saker! In på tomten väller det in nya fönster som skall monteras under den närmaste tiden. Det dröjer inte länge förrän både leverantören och snickarna också dyker upp. Skall bli riktigt skönt att äntligen byta ut de gamla fönstren. Träningen blev ett pass runt Köla. Försökte att klämma på från börja och lyckades väl si så där. Åtminstone så fick benen vad de tålde. Ömma och stela i början av träningen och dom blev inte bättre kan jag säga. Lite blandade känslor eftersom jag tycker att hjärta och lungor fungerar bra men benen är inte vad de varit tidigare. Men ändå så kändes det som att om jag bara måste, så går det att krama ut mera ur dom.
Tisdagen träning blev lite lugnare över tid än gårdagens. Med det menar jag att jag körde hårt i intervaller i stället. Intervallerna var inte så många närmare bestämt fyra stycken. Försökte att köra dom ca. 6-7 sekunder och det kändes i benen. Igår körde jag på från start, jag försökte med det även idag fast det blev inte riktigt lika hårt. Men i några längre backar så försökte jag hitta någon form av rytm, och det gick faktiskt rätt hyfsat. Jag orkade hålla ett bättre tryck än förväntat. Totalt sett så är jag nöjd med dagens träning.
Onsdag och vilodag från träningen. Reser till sopstation med det mesta som vi städat undan under semestern. Efter hemkomsten så lastar jag upp kärran igen, den här gången med byggavfall efter att vi bytte fönstren.
Torsdag blev det till att tvätta cyklar och packa bilen. För på fredags morgon skulle vi resa till Stockholm för att köra SM på Arlanda test track. Men jag behövde även packa för att resa till Sälen på lördags morgon. Fast då gällde det att fixa till crosscykeln. Jag hade aldrig tänkt tanken på att köra cykelvasan någon gång för jag har ingen MTB, inte förrän Anders "norren" Norelius frågade om jag skulle hänga med, en sån sak säger man inte nej till.
Resan hem från Stockholm gick ju bra tack vara att Annika var med och körde så att jag kunde sova lite. Tidigt på lördags morgon rullande Jakob in för att hämta upp mig för vidare resa mot Torsby. Här blir vi upplockade av bussen som sedan tar oss till sälen.
I sälen är det faktiskt ganska mycket folk som säkerligen tänkt samma tanke som Anders, för det är väldigt många som har kommit hit för att genomföra loppet ändå, trots att det egentligen är inställt på grund av COVID-19.
Starten är ju fin även för en kille med crosscykel. Ja även när den första klättringen är gjord och asfalt byts ut mot grusväg är det ju riktigt behagligt, men sen! Jäklar vad jag fick slita för att överhuvud taget kunna hänga med på stigarna när Anders och gänget blåste på, och då fick jag ändå känslan av att de bara gick på halvfart. När det var som skakigast och jävligast så fick jag oturligt nog punktering(😌) äntligen lite vila!! Jag byter slangen och ger mig av igen, nästan lite lättad av att vara avhängd. Vad händer då? jo Jakob har vänt om och kom för att hämta mig!!! Näää... herregud.
Bara att bita i igen och snart var trippelsynen tillbaka. Dessutom börjar det nu värka i handleder och axlar, men som tur är så töms framhjulet på luft ytterligare en gång, men den här gången så märker dom det direkt och stannar(vilket var otur 😉). Men den här gången hade det inte gått hål på däcket i alla fall utan slagit av ventilen!! Kan man ha sådan otur? ja det är klart att man kan om man bara vill. 
Lite extra vila igen då, eller? nja nu hade jag slut på oturen(turen) för jag fick ingen mera punktering men jag orkade heller inte gå fram och dra en endaste gång. Men faktum är att efter Evertsberg så blev det väldigt mycket bättre att köra även utan dämpare. De sista två milen hade nog varit en fröjd om jag inte redan haft ömmande handleder och axlar. Men det gick tillslut även för en gammal göbbe med en crosscykel. Men det skall jag villigt erkänna att det blivit svårt utan reshjälp. Kvällen ägnades åt grillning och mycket cykelprat. Både nya och gamla händelser och roliga episoder.
Tack Anders för att du bjöd mig med på detta roliga äventyr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar