Tidig morgon idag. Packade in det mesta i bilen innan vi går och äter frukost. Efter frukosten så byter jag om innan vi packar in det sista i bilen. Vi är vid starten i god tid innan jag skall starta. När det är linjelopp så tycker jag inte att det är lika viktigt med uppvärmning som på tempo, man hinner med att bli varm ändå. Som sig brukar så är det fullt med parkerade bilar utefter startområdet. Vi parkerar en bit bortom starten och när vi kliver ut ur bilen så känner vi hur kallt det blåser.
Efter att ha signerat startlistan så är det dags att ställa upp sig på startlinjen. Idag tänker jag köra väldigt avvaktande. Efter ett litet tag så släpper mastern iväg oss och det blir fri fart. Det dröjer dock inte länge förrän Krister Bergström gör en första riktiga fartökningen. Klungan blir som ett långt streck. Det lugnar snart ner sig igen. Efter några kilometer är det ett tekniskt parti med några tvära svängar. Jag klämmer till och kör på ganska hårt ett tag och man märker att det finns några som redan börjar få det tufft. Jag slår av och lämnar över dragjobbet till någon annan. Men snart kommer Krister igen, jag går in bakom honom och när han slår av så viker jag undan så att Walter Gabrijelcic skall komma längst fram. Vi har en kraftig vind från vänster sida och vi skall snart svänga höger så jag har en plan.
Vi närmar oss korsningen där vi tar höger och jag lägger mig längst fram. Direkt efter korsningen ställer jag mig upp på pedalerna och trycker till. Jag får upp en bra fart trotts att det också går lätt uppför, och jag kör så ett tag tills jag slår av och lämnar över dragjobbet. Men Krister vill inte köra så sakta utan trycker till ytterligare en gång innan han lämnar över till en kille i H-55 klassen. Det är inget fel på på farten men nu ligger jag på tredje rulle i medvind. Jag slänger ut cykeln och trycker till riktigt bra tycker jag själv i alla fall, och nu blir det en lucka. Luckan är inte så stor men det innebär lite extra jobb för de övriga om de vill ifatt mig. Krister satt nog inte så bra till i klungan när jag gick men när jag vänder mig om för att se hur det ser ut bakåt, ja då är det Krister som tagit upp jakten med de andra på släp. De kommer snart ifatt mig och farten avtar betänkligt, men inte länge. Några hundra meter framför oss så ser vi att det är en backe. Jag vet att den inte är lång, dessutom så är det mera som två knäppor. Krister skojar till det lite och säger "se där, en backe! där höjer vi tempot". Sagt och gjort, han går fram och höjer tempot, jag hänger med och när vi kommer upp så ser vi att det här blivit en lucka till de övriga. Jag går fram och tar en förning, men samtidigt som jag passerar Krister så säger jag att vi är själva.
Det har gått ungefär halva första varvet och vi har skapat oss en lucka till de övriga som vi ser växer hela tiden. Vi samarbetar bra hela tiden och det behövs, för i den hårda motvinden går det ruskigt tungt. Vi bestämmer oss för att köra behärskat uppför backen till Kinnekulle och varvningen, för att kunna lägga mer energi på de mera lättåkta partierna. Vår ledningen vid varvningen var ca. en minut. Jag vet inte om Krister var trött på andra varvet men det var inte mycket hjälp att få av honom. Nu är inte jag så att jag grinar för det, Krister var den som isensatte utbrytningen så han är förlåten. Jag viste ju på förhand att om han är med mig in i backen så kommer han att slå mig i en eventuell spurt. Nu blev det ingen spurt, Krister ökade bara tempot lite grann när det var ca. 200 meter kvar och vann därmed det första linjeloppet för säsongen. Jag är otroligt nöjd ändå och då med att jag orkade hålla uppe trycket på det andra varvet. Det kan ju inte ha gått så sakta för vi hade utökat försprånget till klungan och var 3:56 före dom i mål.
Efter att ha signerat startlistan så är det dags att ställa upp sig på startlinjen. Idag tänker jag köra väldigt avvaktande. Efter ett litet tag så släpper mastern iväg oss och det blir fri fart. Det dröjer dock inte länge förrän Krister Bergström gör en första riktiga fartökningen. Klungan blir som ett långt streck. Det lugnar snart ner sig igen. Efter några kilometer är det ett tekniskt parti med några tvära svängar. Jag klämmer till och kör på ganska hårt ett tag och man märker att det finns några som redan börjar få det tufft. Jag slår av och lämnar över dragjobbet till någon annan. Men snart kommer Krister igen, jag går in bakom honom och när han slår av så viker jag undan så att Walter Gabrijelcic skall komma längst fram. Vi har en kraftig vind från vänster sida och vi skall snart svänga höger så jag har en plan.
Vi närmar oss korsningen där vi tar höger och jag lägger mig längst fram. Direkt efter korsningen ställer jag mig upp på pedalerna och trycker till. Jag får upp en bra fart trotts att det också går lätt uppför, och jag kör så ett tag tills jag slår av och lämnar över dragjobbet. Men Krister vill inte köra så sakta utan trycker till ytterligare en gång innan han lämnar över till en kille i H-55 klassen. Det är inget fel på på farten men nu ligger jag på tredje rulle i medvind. Jag slänger ut cykeln och trycker till riktigt bra tycker jag själv i alla fall, och nu blir det en lucka. Luckan är inte så stor men det innebär lite extra jobb för de övriga om de vill ifatt mig. Krister satt nog inte så bra till i klungan när jag gick men när jag vänder mig om för att se hur det ser ut bakåt, ja då är det Krister som tagit upp jakten med de andra på släp. De kommer snart ifatt mig och farten avtar betänkligt, men inte länge. Några hundra meter framför oss så ser vi att det är en backe. Jag vet att den inte är lång, dessutom så är det mera som två knäppor. Krister skojar till det lite och säger "se där, en backe! där höjer vi tempot". Sagt och gjort, han går fram och höjer tempot, jag hänger med och när vi kommer upp så ser vi att det här blivit en lucka till de övriga. Jag går fram och tar en förning, men samtidigt som jag passerar Krister så säger jag att vi är själva.
Det har gått ungefär halva första varvet och vi har skapat oss en lucka till de övriga som vi ser växer hela tiden. Vi samarbetar bra hela tiden och det behövs, för i den hårda motvinden går det ruskigt tungt. Vi bestämmer oss för att köra behärskat uppför backen till Kinnekulle och varvningen, för att kunna lägga mer energi på de mera lättåkta partierna. Vår ledningen vid varvningen var ca. en minut. Jag vet inte om Krister var trött på andra varvet men det var inte mycket hjälp att få av honom. Nu är inte jag så att jag grinar för det, Krister var den som isensatte utbrytningen så han är förlåten. Jag viste ju på förhand att om han är med mig in i backen så kommer han att slå mig i en eventuell spurt. Nu blev det ingen spurt, Krister ökade bara tempot lite grann när det var ca. 200 meter kvar och vann därmed det första linjeloppet för säsongen. Jag är otroligt nöjd ändå och då med att jag orkade hålla uppe trycket på det andra varvet. Det kan ju inte ha gått så sakta för vi hade utökat försprånget till klungan och var 3:56 före dom i mål.