Långtur med Jakob

Varje år brukar jag och Jakob köra ett riktigt långpass tillsammans. De senaste åren så har vi cyklat ner till Bengtsfors och upp via Lennartsfors till Årjäng. Men i år har vi tänkt ta en annan runda. Nästan alltid på våra långturer så har det regnat, och jag blir ju inte förvånad när det börjar regna klocka sju på morgonen! Nu skall vi inte dra iväg än på någon timma, men ändå!

Klockan nio så har det nästan torkat upp på vägarna och vi startar vår resa. Första delen går via Flogned, Adolfsfors och Norbykorset. Vi bestämmer oss för att ta 61an in mot gränsen till Norge och vidare in till Magnor. Härifrån körde vi gammal vägen mot Kongsvinger via Skotterud, Matrand, Åbogen och Granli. Från Granli tog vi oss sedan över till Masterud och vidare över gränsen till Sverige ner till Lekvattnet och Torsby. I Torsby åker vi ner till Toria för att käka lite lätt före vi fortsätter via Gräsmark till Ås, Nordbykorset Adolfsfors och Åmotfors.

En lång dag på cykeln är över! Efter sju timmar, 225 km och 2275 hö/m så svänger vi in i Åmotfors. Inget riktig värme på hela dagen före vi kom till Ås, men heller inget regn. På de tretton första milen blåste det en hel del motvind. Men nu har vi gjort oss förtjänta av en stor pizza tycker vi. Tack Jakob för en riktigt trevlig tur på cykeln.

Cykeldag i Sunne med Annika.

Söndag förmiddag och vi packar bilen för en resa till  Sunne. På SMHI har de utlovat regnskurar och vi hinner bara till Fiskevik innan den första droppen träffar bilrutan. Skurarna är inte långa,  men de är  desto fler. Vi hinner köra igenom fem skurar före vi kommer ut på 45an vid Ämtervik. I Sunne har det inte regnat alls men när vi parkerar vid arenan så tornar det upp sig svarta moln från Karlstads hållet.
Vi väljer att köra linjebanan som användes både till veteran SM som veteran NM. Det är lättcyklat i medvinden till Lysvik. Precis när vi når korset till Mallbacken så kommer det också några regndroppar! Vilket bidrog till att det INTE blev något besök på mormors glasscafe. Det kom precis så många regndroppar att man hann få beslutsångest ifall man skulle dra på sig regnjacka i alla fall. Nu blev det ingen regnjacka och inga fler regndroppar heller. För när vi kommer till Bäckalund sp tittar solen fram. Efter att ha cyklat banan runt så frågade jag Annika om hon inte ville köra en bit till? Jo, det kan vi väl göra säger hon. Så när vi nu ända håller på så åker vi också partempobanan från veteran SM. Vi klarar oss hela varvet utan regn och kan bara konstatera att "dä ä att bra grannt i Värmland"
Jä jag var inte riktigt klar. Tänkte köra några intervaller i Tossebergsklätten, nu när jag ändå är här. Från arenan och mot Tossebergsklätten fick det bli ett EB 1x20 min pass som uppvärmning. Väl vi Tossebergsklätten blev det 3x4 minuters intervaller. När vi sätt oss i bilen och passerar  länsmansgården i Sunne så öppnar sig himmelen. Regnet vräker ner,  och så håller det på hela vägen hem. Men det gör inget, för vi har det varmt och skönt i bilen.

Västerås 2-dagars linjelopp(Swe-Cupen)

Vaknar som vanligt tidigt. Hela hotellet verkar sova faktiskt, ja till och med fåglarna är fortfarande tysta här utanför. I dag så är det linjelopp som väntar. Banan är tydligen en ganska platt rundbana som skall köras ett antal varv. Dagens lopp bjuder också på bästa möjliga motstånd eftersom både Stefan Khul och Stig Andersson Plate ståt på startlinjen.
Banan är väldigt enkel förutom några farthinder, men egentligen ingenting som skulle kunna göra det här till en farlig tillställning. Starten går och jag är framme tidigt, jag vill ha fart på loppet från början. Stefan Khul och Krister Bergström hjälper också till att få det att gå lite ryckigt. Men som sagt var, banan är enkel och det är lätt att bara sitta på "hjul". På andra varvet så får Magnus Pålsson från CK Ceres en liten lucka i motvinden. Men han är under uppsikt hela tiden och får inget utrymme för en utbrytning. Jag försöker och försöker, hela tiden på lite olika ställen men nej det blir inga hål i klungan. jag förstår att det här kommer att bli en klungspurt när vi kört fyra varv och ingen är intresserade av att hjälpa till med farthållningen. Ingen vill heller hjälpa till när jag försöker skapa utbryningar, utan de sitter på hjulet. När jag slår av för att släppa fram någon annan så att vi kan bli några stycken så stannar hela klungan. Vi skall köra fem varv och har en röd varvtavla som skall tala om för oss hur många varv vi har kvar. När vi kört fyra varv så ser jag att skylten säger två varv kvar? Så när vi kommer in mot målet på femte varvet så blir jag lite fundersam när det kommer fram cyklister som jag inte ens viste om att de deltog i tävlingen. Med tre hundra meter kvar så blir det jättestökit. En kille på min högra sida knuffar till mitt styre så att jag vinglar till. På insidan om mig så har jag Walter Gabrijelicic från Aktivitus Sports Club. Han blir i sin tur trängd av en annan cyklist så att Walter åker in i mitt bakhjul. På nått vis så orkar jag parrera kastet jag får på cykeln bara för att ånyo bli träffad i framhjulet av killen som knuffade till mitt styre!! Jag bänder och bryter i styret så mycket jag orkar för att inte gå i asfalten och klarar mig med ett nödrop, men jag står nu i stort sett helt stilla, och jag rullar in som åtta. Lika tur har tyvärr inte Walter, jag hör hur ljudet av karbon som skrapas i asfalten bakom mig när Walter går i gatan. Lyckligtvis så klarar han sig undan med skrapsår, men ändå. När det gäller skylten som visade hur många varv det skulle ha varit kvar så visade det sig att man visat fel antal varv när vi passerade efter fyra varv!! Ridå ner!
Jag är hel och oskadd, dessutom så vann den som är bäst på att spurta, nämligen Stig Plate Andersson från Uddevalla CK så det är inget att säga om mera än ett stort grattis till segern Stig.

Västerås 2-dagars och swe-cupen Tempo

Vaknar som vanligt väldigt tidigt och kan inte somna om. Sätter på lite kaffe och tar fram datorn för att läsa tidningen. Annika sover, hon snusar som en liten bebis i sängen bredvid och genom det öppna fönstret kan jag höra fåglarnas kvitter. En och annan bil far också förbi, annars så är det ganska tyst klockan fyra en lördagsmorgon i Västerås.

Det är tempo som gäller idag och jag har fått ett startnummer mitt i startgruppen.

Det mulnar på vid starten och det har börjat blåsa mera. men det största problemet har jag med cykeln. lagom tills jag skall starta så märker jag att framgaffeln sitter löst. Har fått ett glapp på nästan en cm på framhjulet! Vad gör man nu då? jag försöker tänka snabbt utan att drabbas av panik. Ganska fort  intalar jag mig om att detta inte är farligt, utan jag klarar köra tempot med glappet.

Starten går och jag har med hjälp av motvinden lyckats förtränga glappet. utvägen är ganska tung och jag får verkligen kämpa för att hålla farten uppe. Snart  ser jag  Stig Plate Andersson som startat en minut före mig. Jag ser hur jag plockar sekunder på honom. Efter nästan sex kilometer så är jag ifatt honom. Just som jag skall köra om honom så kliver Stig åt sidan och bryter. Trots att jag håller uppe watt siffrorna så tycker jag att det går väldigt sakta. Skärpning!! Fokus!! Gräv djupt och kolla på watt siffror. Det  blir nästan som ett mantra. Efter vändningen så vet jag vem som jag skall kolla in lite extra, nämligen Stefan Khul från föreningen cykloteket racing team. Efter ett tag så möter jag Stefan, jag kollar Datorn och ser med ens att han kört så bra som jag trodde att han skulle kunna göra. Vi är helt lika! Nu gäller det att bortse från smärtan. Banan är väldigt lättcyklad egentligen. Inga backar eller tekniska partier. Utan mest långa öppna partier. Nu har man vinden i ryggen och under perioder så kan man ligga över 50 km/h. Jag orkar hålla fokuset på cyklingen och presterar nog mina bästa watt siffror på ett tempolopp, så jag är nöjd. Säsongsstarten kunde väl inte ha börjat bättre egentligen.Tre förstaplatser och en andra plats, trots två internationella starter.

Bara som en notis kan jag nämna att till vändningen så körde jag på 15 minuter och 12 sekunder(39,5 km/h). Hemvägen gick desto bättre, den körde jag på 12 minuter och 59 sekunder(46,2 km/h).

Västerås 2-dagars och swe-cupen(mälarcupen).

Har väl börjat landa så smått efter tävlingarna i Örestad och Skottland. Hela april har varit en hektisk månad. Med både träning och tävling. Mycket resande har det naturligtvis också blivit. Den här helgen är det inte riktigt lika lång resväg. Till “gurkstaden” tar det väl dryga tre timmar med bil från Åmotfors. Annika följer också med till Västerås, och att äntligen få några dagar ihop blir skönt.

Annars så är vi långt ifrån ensamma från Skoghalls CK Hammarö i Västerås. Det är inte mindre än tio aktiva cyklister som ställer upp på startlinjen under helgen. En del kör både tempo och linje, medan andra kör bara linje. Fyra av skoghalls sex VM klara cyklister kommer att finnas på startlinjen under helgen. Vilket är roligt tycker jag.

Vi reser från Åmotfors vid 12 tiden och kommer att bo på samma hotell som övriga skoghalls cyklisterna. Skall bli spännande att få testa lite nya banor igen.