Mina tummar är för korta!

Jag säger som Ida sa när Emil skulle lära sin syster att svära, "Jävlar i mamma!". Men men så är det, tummarna är faktiskt alldeles för korta för det nya tempostyret. Här gäller det att vara lite innovativ, tänka nytt helt enkelt.
Styret som jag köpte var ju DI2 kompatibelt stod det i annonsen. Ja det var ju sant, om man har fingrar som en gammaldags tjuv, långa och smala. Men min tumme är för kort om jag skall ha DI2 reglage i bromshantagen, jag når helt enkelt inte fram till knapparna utan att släppa styret för att nå fram, och det är inte så bra. Pinnarna däremot är det inga som helst konstigheter med, dom är som dom har varit. Vad gör man då? opererar om handen så att man får tummen på utsidan handen i stället för som nu, mitt i, eller?
Nä det är nog ingen bra lösning, jag får hitta på något annat. Testar något riktigt konstigt. Jag byter sida på reglagen så att knapparna till växlingen kommer på utsidan i stället för insidan. Det borde inte vara svårare att växla med pek eller långfingret än vad det är med tummen? Har försökt att ställa in avstånden på sadeln och styrpinnarna från vevlagrets mitt. Sadeln minst -5cm bakom och pinnarna maximalt 75cm framför vevlagrets centrum. Efter den första lilla provturen så har jag sänkt styret 5mm också vilket innebar att jag får hitta på någon lösning för att fästa kopplingsboxen, jag skulle vilja montera den framför styrstammen eller direkt under styret.
Spännande värre! Nu är det äntligen dags att ta en lite längre provtur med nytt styre och ny sadel, då är det nog bra att ta med lite verktyg om man måste justera lite. Det hela verkar lovande tycker jag. Lite ovant är det att ha ett styre som är 40 cm i stället för 42 cm, och lite konstigt känns det ju att ha växlarna på utsidan av styret. Men på den här cykeln har jag i alla fall bromsar som jag kan justera som jag vill. Nu är det bara små detaljer som saknas. Något att fästa datorn och kopplingsboxen i, men det hoppas jag är på väg innan tävlingspremiären den 27 maj.

Äntligen! nu verkar det som om jag börjar hitta rätt. Större(55-42) och ovalt vevparti med 175,0 mm långa vevarmar gjorde susen. Nu känns det som det har gjort tidigare. Det som nu saknas är ingenting som påverkar själva cyklandet. Hållaren till datorn och fördelardosan för elkablarna lyser med sin frånvaro, men det är inte hela världen. Nu krävs det också att man tränar på tempocykeln också så att man får den där känslan som man bara kan uppleva på en tempocykel.

Östgötaloppet 2019 och tävlingspremiär!

Oj!! då var vi redan här!
Säsongen 2019 står för dörren och i år skall jag faktiskt starta säsongen med att köra en seniortävling. Östgötaloppet är en riktig vår klassiker. En tävling där det förutom vädret(som nästan alltid är blåsigt och kallt) har en hel del testosteron stinna cyklister på startlinjen. Alla vill verkligen visa upp sig och hur starka de har blivit under vinterträningen. Resultatet brukar bli ett eller annat besök i diket eller i värsta fall asfalten. Men 2019 års upplaga var mig veterligt ganska så befriad från större krascher, åtminstone i seniorklungan.
För egen del var det ett bra tillfälle att få ett tufft race innan mastersäsongen startar. Inga som helst ambitioner på att vara med och fajtas om några placeringar, utan bara försöka sitta med så länge som möjligt. Resultatet blev något helt annat!
När starten gick så satt jag längst fram! Här fick jag vara, vilket kändes skönt uppför första backen för då var det jag själv som satte tempot. Efter att vi vikit av och ut på långa varet kommer nästa backe. Här kom det fyra cyklister som jag släppte förbi mig och trodde nog att den övriga klungan också skulle komma, det gjorde den inte! Så när vi nådde toppen av backen så hade de fyra cyklisterna fått en liten lucka som sedan utökades. Själv så försökte jag sitta högt uppe i klungan hela långa varvet, vilket jag också lyckades med, hela tiden av de 4-5 första och flera gånger längst fram.
När vi kom in till varvningen så var de fyra cyklisterna som varit i utbrytning inhämtade. Själv satt jag längst fram ända tills vi kom till den enda backen på det korta varvet. Här sjönk jag ner i klunga, lite medvetet tog jag det lugnare, jag hade ju redan uppnått mitt mål med tävlingen. För att inte riskera att bli indragen i några tråkigheter så tänkte jag faktiskt kliva av när vi kom in till varvningen igen, men det gjorde jag inte. I stället ville jag bara testa backen en gång till. Långt bakifrån klungan tog jag sats och sittande tog jag mig utan större problem nästa upp till främre delen av klungan, om jag inte blivit hindrad så tror jag faktiskt att jag klarat det. Efter detta så backade jag ner igen. Ut på sista varvet så händer naturligtvis det som man fasar för, en krasch! Jag sitter så till att jag den här gången klarar mig undan men man hör det lite otrevliga ljudet av karbon som går i asfalten samtidigt som folk skriker. In på upploppet så sitter jag långt bak i fältet, men det blir små luckor som jag tar mig fram emellan, och tillslut så passeras mållinjen. Jag är jättenöjd över att vara hel och inte gått i backen. Men jag är också väldigt nöjd över att överhuvudtaget kunnat sitta med seniorklungan hela vägen in i mål. När resultatet kommer upp så ser jag till min stora förvåning att jag blivit 25a av 102 startande.
Juniorerna startade samtidigt med oss och jag undrar vad killen som stod bredvid mig i starten tänkte? Han var junior och bredvid honom står en gubbe på 60 år! men han blev inte av med gubben!

Vecka 15/träningsvecka 28.

Nu börjar tävlingssäsongen! Men innan dess så har jag en veckas träning och ett fystest att se fram emot. Vecka 15 innehåller ett TC 20x45/15, ett KI kort intervall, ett EB 4x8Min + TB1 och två G1 03:00:00. Men till detta så skall det också göras ett fystest och en tävling. Det hela kommer att sluta med att jag i det här fallet ersätter några av träningspassen just tävlingen och fystestet. För att kunna göra mig själv lite rättvisa så behöver jag nog några lugna dagar innan testet på Idrottslabbet i Linköping. Sedan på söndagen den 14 april så är det tävlingspremiär för säsongen 2019. Cykelsäsongen i Sverige startar som oftast med Östgötaloppet och när jag ändå är i Linköping så kan jag lika gärna köra detta lopp även om det är för seniorer. Men ändå en test isig för att se om man hänger med skapligt. För att hinna få några vilodagar innan testet så börjar jag träningsveckan på söndag.

Söndagen den 7 april.

Jag börjar veckan med ett av de två G1 passen på tre timmar. Det blev ett G1 3:00:00 + med skiter älgen i skogen. Ett trevligt pass på fyra timmar och lite över tolv mil. Det är alltid trevligt att cykla ihop med folk som man kan snacka om vad som helst med. Dagen avslutades med en thai buffé på Bergviks köpcenter. Allt som allt så blev det en mycket trevlig helg med många mil på cykeln(ca.   mil), men också 80 mil i bil för att få cykla dessa mil.

Måndagen den 8 april.

Träningspasset idag blev lite motsats till gårdagens. Igår körde jag ju fyra timmar i stället för tre, idag så körde jag två timmar i stället för tre. Totalt set så blir det ju rätt antal timmar, men varför detta hattande fram och tillbaka? Jo idag lämnade jag in bilen på Opel i Arvika och gjorde gemensam sak med träningen och tog cykeln hem via Gunnarskog och på det viset han jag helt enkelt inte köra längre pass. Det här ligger ganska bra i tiden med vad som komma skall framöver.
Men herrejävlar, det blåste en riktigt hård motvind hela vägen från Arvika och upp till "aschtan"(Allstakan). Tack vare den isande nordanvinden så var det också riktigt kallt när jag startade i Arvika. Efter exakt två timmar så är jag hemma på Solliden igen.

Tisdagen den 9 april.

Skadad!! Nej nej nej...det här var inte bra. Idag så körde jag ett kort pass. Jag tog cykeln ner till Arvika efter jobbet för att hämta bilen som jag lämnade in igår. Egentligen en väldigt fin tur på cykel, och den blev inte mindre fin efter att jag svängt av 172an vid Kärrsmossen och tagit vägen över Högboda och Taserud in till Opel. När jag kom fram till Opel och skall hämta ut nyckeln så känner jag att det svider till i höger armhåla när jag skall lägga ner nyckeln i ryggfickan. Först så tänker jag inte så mycket på vad som jag kände, men på hemvägen så känner jag att det blir värre, och nu på kvällen är det riktigt ont. Det känns nästan som att jag fått en sträckning. Problemet som jag känner det är att det blir väldigt svårt att kunna ta i ordentligt. Tur i oturen är ju att jag inte tänkt köra några fler hårde pass den här veckan, men testet och Östgötaloppet är ju i fara.

Onsdagen den 10 april.

Det är riktigt svårt att lyfta högra armen ovanför huvudet, det smärtar riktigt jävligt. Men jag ger inte upp så lätt. Ett mycket lugnt träningspass på Cervélon runt Köla blev det i alla fall. Test av sittställning och det nya styret. Nja, kan man väl säga. Det kommer fortfarande att bli lite justeringar. Jag skall testa att sänka styret 5mm till tills nästa träning. Dessutom så tror jag att jag behöver ha lite styrlinda på pinnarna, de var lite halkiga.

Torsdagen den 11 april.

Idag har jag lindat på styrlinda på pinnarna dessutom så har jag sänkt styret ytterligare lite granna, det här blir spännande. Efter att ha grejat lite med Marias cykel och tempocykeln så ger jag mig ut på en runda för att testa hur det blev. Det blir ju ingen fullfartsträning, men ett ganska hyggligt tempo i alla fall. Körde runt Köla, en sträcka på lite över fyra mil och ca. 500 h/m vilket är en ganska så tuff bana. Det kändes som om jag har närmat mig sittställningen någotsånär, kanske saknas det lite grann. Jag får testa mera nästa vecka. För direkt efter träningen så blev det en sväng till Flogned för att hjälpa tjejerna att montera en jättestor studsmatta. När jag kom dit så var nästan allting redan klart, bara skyddsnätet kvar. Sedan hem och packa inför helgens bravader.

Fredagen den 12 april.

Första helt träningsfria dagen för år. Slutar jobbet tidigare idag, flexar ut två timmar innan arbetsdagens slut. Sedan är det bara att sätta sig i bilen för att köra de drygt trettio milen ner till Linköping. Incheckningen på Quality Hotel Ekoxen går bra och det är bara att installera sig på rummet. Skönt med en dusch och rakning innan man nattar, för i morgon blir det en tuff utmaning men spännande.

Lördagen den 13 april.

Det är inte utan att det är lite pirr i magen idag, nu är det lite upp till bevis om man har tränat ordentligt. Testet i sig är inte så mycket att skriva om, tester av det här slaget är nästan alla lika. Det är resultatet som är intressant. Resultatet blev faktiskt så bra som jag hoppats på, men det är mycket att jobba på ännu. Men nu har jag fått några nya verktyg i verktygslådan. Det viktiga är ju att jag har lagt grunden för att ta nästa steg. Tack Dan för en jättetrevlig men jobbig dag på idrottslabbet i Linköping. 

Söndagen den 14 april.

Idag är det tjuvpremiär för cykelsäsongen 2019. Mastercupen startar den 27 april men eftersom jag är i Linköping så kan jag ändå köra Östgötaloppet. På CK Hymers hemsida skriver man så här om loppet.
"Östgötaloppet inleder även i år den svenska tävlingssäsongen på landsväg och brukar vanligtvis locka en stor del av landets vårpigga cyklister, allt från ungdom till elit. Långa varvet sträcker sig ut på Östgötaslätten och där kan cyklisterna räkna med friska vårvindar. Man skulle kunna kalla loppet för Il giro quando le foglie sono nato, dvs lite poetiskt Loppet då löven föds".
Det är normalt sett en ganska så hetsig tävling, alla vill visa hur pigga och starka de har blivit under vinterträningen, lite som kalvar på grönbete.

Jag känner mig inte speciellt trygg i en klunga på 100 man så jag ställer mig längst fram. Starten går och tempot blir ganska högt ifrån början. Första långa backen går jag i spetsen på klungan sedan ligger jag långt framme hela långa varvet. Här är det relativt lugnt, vist vissa partier får man bita i ordentligt i vinden. När vi kommer in för varvning och ska ge oss ut på de korta varven så känner jag mig ganska nöjd med att ha kunnat följa med i senior klungan. Jag backar ner i fältet medvetet, jag har inget att bevisa i den här klassen utan jag har fått svaren jag ville ha. Dessutom så vill jag inte riskera något nu så här i början av tävlingssäsongen. Jag sitter med resten av tävlingen och rulla in som 25a. Enormt nöjd med helgen sätter vi oss i bilen för att bila 30 mil hem till Åmotfors. 

Träningsläger med sub7 grupp Vätternrundan, Idrottslabbet Linköping

Vecka 14/träningsvecka 27.

Förra veckan avslutades med att jag på söndags morgon reste till atletklubben och körde ett morgonpass och nu var jag där extra tidigt. Redan klockan fem(vintertid) stod jag vid dörren. Annars så var söndagen en lugn och harmonisk dag. Bilstädning och trädgårdsarbete med krattning och gödsling av gräsmatta och lite annat smått och gott. Skönt med en sådan dag nu när de riktigt långa passen börjar! Och det är ju tur att det blivit sommartid så att det är ljust längre på kvällarna. Den här veckan är det två stycken G1 pass på vardera fyra timmar. Dessa pass innehåller också fem sekunders maxspurter varje halvtimma. Men det är också två stycken TC pass, 20x45/15. Tjugo intervaller på vardera fyrtiofem sekunder med femton sekunders vila i mellan. Alla intervallerna skall helst ligga 20% över ftp värdet. Som om att inte detta skulle vara nog så är det också ett EB 4x8 min som dessutom avslutas med en styck tabata! Jaja.. det här blir nog en jobbig vecka. Veckan kommer förhoppningsvis att avslutas med ett gemensamt pass med Sub-7 Östergötland nere i Motala.

Ny månad och nu börjar det så smått att dra ihop sig till tävlingssäsong. I slutet av den här månaden drar mastercupen igång, men innan dess så hoppas jag på tävlingspremiär den 13 april. Då går nämligen Östgötaloppet runt omkring Borensberg, med start och mål vid Ljungs kyrka men dit är det ytterligare två veckors träning.

Måndagen den 1 april.

Så ivrig att komma iväg på dagens pass så jag valde fel fyratimmarspass i cykeldatorn. Men det gör inte så mycket. Ett G1 på fyra timmar skiljer sig inte så mycket åt. Det jag skulle ha kört innehöll fem sekunders spurtintervaller. Det jag körde innehöll 5.st 130 kadens intervaller på en minut vardera i stället, no big deal. Det blev ett härligt pass och det kändes riktigt bra hela tiden. Startade med att köra upp till Adolfsfors och över Bôrsta, därefter över Solberga ner till Adolfsfors igen. Därifrån till Koppom, men via Skillingmark. Från Koppom via Vännacka, Sulvik, Ottebol och hem. Passet blev 125 kilometer och fyra timmar och tretton sekunder! Lite mörkt och kyligt på slutet men det gick bra. 

Tisdagen den 2 april.

Idag är jag tillbaka inne igen. Även om det är skönt att vara ute och träna så är det en del pass som lämpar sig bättre på monarken. Det är lättare att kunna hålla watt siffrorna på rätt nivå. Innan jag började träningen idag så reste jag till Charlottenberg och hämtade ett paket från Wiggle, undrar vad det kan vara? När jag kom hem så körde jag ett TC 20 x 45/15. Tyckte uppvärmningen gick lite tung och pulsen gick snabbt upp men efter ett tag så stabiliserade det sig. När intervallerna startade så gick det bra. Jag lade nivån ganska högt på intervallerna i början och trodde nog att jag gått ut för hårt. Men man klarar mer än vad man tror och snart var tjugo intervaller i hamn. När jag efter träningen analyserar siffrorna så ser jag att intervallerna som skall ligga 20% över min ftp i själva verket har legat 31% över. Riktigt nöjd med träningspasset går jag efter att ha duschat ut i garaget och byter bakdäck på Tarmacen. Det var fruktansvärt slitet och behövde verkligen bytas innan helgen. 

Onsdagen den 3 april.

I dag är det en stor dag, idag fyller äldsta barnbarnet 12 år! Herre gud, vad tiden rinner iväg? Det blir ju naturligtvis kalas för Simon, så idag får jag ta ett kort pass i stället så att jag hinner med tårtan. Innan tårtkalaset drar igång så körde jag ett TC 20x45/15 pass på monarken. Idag började jag lite lugnare än igår, men ändå högre än 20% över min ftp. Det här var veckans andra monark pass och nu återstår bara ett EB 4x8 min +tabata innan monark veckan är i hamn.

Torsdagen den 4 april.

EB 4x8 min skall ju köras på ftp tröskeln och ibland kan det vara tufft. Lägger man till ett tabata pass direkt efter, ja då blir det riktigt jobbigt. Ännu jobbigare blir det om man lägger ribban lite högre än vad man behöver göra! På de fyra inledande åtta minuters intervallerna så låg jag trettio watt över mitt ftp. Vilket gjorde att jag inte orkade hela vägen hem på den efter följande tabatan. Den blev både seg och lägre än vad jag egentligen önskade.

Fredagen den 5 april.

Innan dagen träning så reste jag och äldsta barnbarnet (Simon) till XXL i Charlottenberg. Jag hade lovat Simon en ny cykelhjälm, så det fick bli en BMX hjälm. De ser ju lite tuffare ut än de andra hjälmarna dessutom är hjälmar färskvara så det är bara bra att byta ibland. Men när jag kom hem så tog jag en sväng runt Köla. Strax över en timmas ftp intervall blev det, det var inte meningen, men så blev det i alla fall. Efter hemkomsten så fick det bli cykel mek. och tvätt, jag skall ju till Motala i morgon och träna med sub-7 Östergötland-Idrottslabbet och då är det bäst att ha en ren cykel. Lite lång resa för att träna kan man ju tycka och ja det är det men det är lite spännande också.

Lördagen den 6 april.

Tidig morgon idag! Redan klockan halv sex sätter jag mig i bilen för att resa till Motala, idag är det träning med Sub 7-Östergötland - Idrottslabbet Linköping. Det här kommer att passar mig, jag har ett G1 på fyra timmar kvar den här veckan. Vi börjar i ett ganska så makligt tempo, men det varar inte så länge. Efter fyra mil så börjar det vara folk som får lite problem att ta några förningar. Efter fikastoppet som förövrigt är efter ganska exakt tio mil så är det några som tar en lite kortare väg hem, vi som vill köra lite längre har ca sju mil kvar. Inemellan så går det riktigt fort och vi försöker köra på i en ganska så besvärlig vind. Typiskt örskötaslätten, helt öppet och nästan alltid vind. De sista milen är vi inte så många men vi som är kvar tömmer de sista krafterna som finns kvar, åtminstone gör jag det. För min del så avslutas dagen med en bilresa på trettio mil, men det var det faktiskt värt.