Vaknade tidigt som vanligt. Förstår inte varför det ska vara så svårt att sova fram till klockan ringer. Tittar ut genom fönstret som vänder ut mot gatan och ser några nattflanörer vandra hemåt. Solen har också vaknat och kastar sina första morgonstrålar in över gatan där vi bor. Vi äter frukost och beger oss iväg till Sidensjö. Idag är starten klockan tio och alla från H-30 till H-55 startar samtidigt.
Jag tar tag i taktpinnen direkt och sätter farten. När jag viker undan så är det en kille i H-40 som tar över. Jag slutar trampa och bara rullar, för jag vill inte ligga på andra rulle. I klungan går det riktigt sakta så killen får ett bra försprång. Men efter tre kilometer kommer en backe. Jag ställer mig upp på på pedalerna och drar iväg. På mitt hjul finns Martin Collander från Föreningen Rocket Racing team Sweden och Stig Andersson Plate från Uddevalla CK. Vi jagar snart ifatt killen i H-40. Efter 23 kilometer så viker vi höger och där börjar en lite längre backe. Vi har nu byggt upp en ledning på tre minuter på klungan. Från det att vi svängt av till höger så har vi försökt att fördela jobbet mellan oss, men nu känns det som att det är mestadels jag och Martin som får jobba.
Vid vändningen så kollar jag på cykeldatorn, det går lite över en minut innan vi möter klungan. Då skall de också bort till vändning, så ledningen är ca två minuter och de såg ut som om de körde på hårt för alla låg på ett led. Snart kommer vi fram till banans längsta klättring. Vi försöker att hålla ett jämt tempo utan att gå över på rött.
Backen känns ruskigt lång men när vi når toppen så har vi
fortfarande en ledning, och vi ser ingen bakom oss heller. Vi kommer nu ner till vägen som leder in tillbaka in till Sidensjö och har 23 kilometer kvar. När Martin lämnar över dragjobbet till mig så känner jag hur stark motvinden är. När jag vänder mig om så får jag se att ett grupp cyklister som tagit upp jakten på oss. Naturligtvis så orkar vi inte hålla undan utan vår utbrytning från kilometer tre är över. I den här gruppen sitter också Krister Bergström från Fredrikshofs IF CK som i vanliga fall tävlar i H-60. Men som här i Gottnes tävling valt att köra i H-55 klassen. Krister är en riktigt bra spurtare och det vet vi om. När det återstår ca två kilometer så ökar Martin Collander farten. Han får Stig på sitt hjul och jag låter Krister täcka upp Stig. Tillslut kommer attacken från Krister. Jag har hans hjul ett litet tag, men orkar helt enkelt inte. Däremot så kommer nu Stig fram, och är så när på att snuva Krister på segern. Men räckte inte riktigt ända fram. Själv är jag ganska nöjd ändå med min tredje plats. Visst skulle det ha varit roligt om vi kunnat hålla undan, men nu blev det inte så.
Vill rikta en stor eloge till arrangören Gottne IF som genomförde tävlingarna trots att deltagarantalet var fruktansvärt dåligt. Samtidigt borde alla veteran cyklister som inte var där rannsaka sig själva. Vill vi inte ha tävlingar? Det blir inte lättare att få föreningar att fixa tävlingar om det inte kommer några tävlandet.
Jag tar tag i taktpinnen direkt och sätter farten. När jag viker undan så är det en kille i H-40 som tar över. Jag slutar trampa och bara rullar, för jag vill inte ligga på andra rulle. I klungan går det riktigt sakta så killen får ett bra försprång. Men efter tre kilometer kommer en backe. Jag ställer mig upp på på pedalerna och drar iväg. På mitt hjul finns Martin Collander från Föreningen Rocket Racing team Sweden och Stig Andersson Plate från Uddevalla CK. Vi jagar snart ifatt killen i H-40. Efter 23 kilometer så viker vi höger och där börjar en lite längre backe. Vi har nu byggt upp en ledning på tre minuter på klungan. Från det att vi svängt av till höger så har vi försökt att fördela jobbet mellan oss, men nu känns det som att det är mestadels jag och Martin som får jobba.
Vid vändningen så kollar jag på cykeldatorn, det går lite över en minut innan vi möter klungan. Då skall de också bort till vändning, så ledningen är ca två minuter och de såg ut som om de körde på hårt för alla låg på ett led. Snart kommer vi fram till banans längsta klättring. Vi försöker att hålla ett jämt tempo utan att gå över på rött.
Backen känns ruskigt lång men när vi når toppen så har vi Vill rikta en stor eloge till arrangören Gottne IF som genomförde tävlingarna trots att deltagarantalet var fruktansvärt dåligt. Samtidigt borde alla veteran cyklister som inte var där rannsaka sig själva. Vill vi inte ha tävlingar? Det blir inte lättare att få föreningar att fixa tävlingar om det inte kommer några tävlandet.
Tack Gottne IF för en jättetrevlig helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar